로그인

창세기 48장 Svenska Karl XII:s Bibel (1703)

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) · 스웨덴어 · 창세기 (Genesis) · 22절 · 대역: King James Version

🖍 이 판을 읽기 도구로 읽기 📖 무료성경
절Svenska Karl XII:s Bibel (1703)King James Version
1 Derefter wardt Joseph sagdt: Si, din fader är sjuk. Och han tog båda sina söner med sig, Manasse och Ephraim. And it came to pass after these things, that one told Joseph, Behold, thy father is sick: and he took with him his two sons, Manasseh and Ephraim.
2 Då wardt Jacob sagdt: Si, din son Joseph kommer til dig. Och Israel tog styrko til sig, och satte sig up i sängene. And one told Jacob, and said, Behold, thy son Joseph cometh unto thee: and Israel strengthened himself, and sat upon the bed.
3 Och sade til Joseph: Den alsmägtige Gud syntes mig i Lus i Canaans land, och wälsignade mig, And Jacob said unto Joseph, God Almighty appeared unto me at Luz in the land of Canaan, and blessed me,
4 Och sade til mig: Si, jag skall låta dig wäxa och förökas, och göra dig til mycket folk, och skall gifwa dine säd efter dig detta landet til egendom ewinnerliga. And said unto me, Behold, I will make thee fruitful, and multiply thee, and I will make of thee a multitude of people; and will give this land to thy seed after thee for an everlasting possession.
5 Så skola nu dine twå söner, Ephraim och Manasse, som dig i Egypten födde äro, förra än jag kom hit in til dig, wara mine, lika som Ruben och Simeon. And now thy two sons, Ephraim and Manasseh, which were born unto thee in the land of Egypt before I came unto thee into Egypt, are mine; as Reuben and Simeon, they shall be mine.
6 Men de, som du föder efter dem, skola wara dine: men desse skola wara nämnde med deras bröders namn i deras arfwedel. And thy issue, which thou begettest after them, shall be thine, and shall be called after the name of their brethren in their inheritance.
7 Och då jag kom utaf Mesopotamien, dödde mig Rachel i Canaans lande på wägenom, då ännu et litet stycke wägs war til Ephrath; Och jag begrof henne på wägenom til Ephrath, det nu heter BethLehem. And as for me, when I came from Padan, Rachel died by me in the land of Canaan in the way, when yet there was but a little way to come unto Ephrath: and I buried her there in the way of Ephrath; the same is Beth–lehem.
8 Och Israel såg Josephs söner, och sade: Ho äro desse? And Israel beheld Joseph’s sons, and said, Who are these?
9 Joseph swarade sinom fader: Det äro mine söner, som Gud hafwer mig här gifwit. Han sade: Haf dem hit til mig, att jag wälsignar dem. And Joseph said unto his father, They are my sons, whom God hath given me in this place. And he said, Bring them, I pray thee, unto me, and I will bless them.
10 Ty Israels ögon woro mörk worden för ålders skull, och kunde icke wäl se. Och han hade dem til honom: Och han kyste dem, och tog dem i famn. Now the eyes of Israel were dim for age, so that he could not see. And he brought them near unto him; and he kissed them, and embraced them.
11 Och sade til Joseph: Si, jag hafwer sett ditt ansikte, det jag icke förmodat hade: Och si, Gud hafwer ock låtit mig se dina säd. And Israel said unto Joseph, I had not thought to see thy face: and, lo, God hath shewed me also thy seed.
12 Och Joseph tog dem utaf hans sköte, och han böjde sig ned på jordena för hans ansikte. And Joseph brought them out from between his knees, and he bowed himself with his face to the earth.
13 Då tog Joseph dem båda, Ephraim i sin högra hand, emot Israels wänstra hand, och Manasse i sina wänstra hand, emot Israels högra hand, och dem til honom. And Joseph took them both, Ephraim in his right hand toward Israel’s left hand, and Manasseh in his left hand toward Israel’s right hand, and brought them near unto him.
14 Men Israel räckte ut sina högra hand, och lade henne på Ephraims dens yngstes hufwud, och sina wänstra hand på Manasses hufwud, och omskifte händerna med wilja; ty Manasse war den förstfödde. And Israel stretched out his right hand, and laid it upon Ephraim’s head, who was the younger, and his left hand upon Manasseh’s head, guiding his hands wittingly; for Manasseh was the firstborn.
15 Och han wälsignade Joseph, och sade: Gud, för hwilkom mine fäder Abraham och Isaac wandrat hafwa; Gud, som mig födt hafwer utaf min ungdom allt intil denna dag. And he blessed Joseph, and said, God, before whom my fathers Abraham and Isaac did walk, the God which fed me all my life long unto this day,
16 Ängelen, som mig frälst hafwer af allo ondo, han wälsigne dessa piltarna, at de må efter mitt, och mina fäders, Abrahams och Isaacs, namn nämnde warda, så at de må wäxa och förökas på jordene. The Angel which redeemed me from all evil, bless the lads; and let my name be named on them, and the name of my fathers Abraham and Isaac; and let them grow into a multitude in the midst of the earth.
17 Men då Joseph såg, at hans fader lade sina högra hand på Ephraims hufwud, behagade det honom illa, och fattade uti sins faders hand, at han skulle wända sina hand af Ephraims hufwud in på Manasses hufwud. And when Joseph saw that his father laid his right hand upon the head of Ephraim, it displeased him: and he held up his father’s hand, to remove it from Ephraim’s head unto Manasseh’s head.
18 Och sade til honom: Icke så, min fader; denne är den förstfödde, lägg dina högra hand på hans hufwud. And Joseph said unto his father, Not so, my father: for this is the firstborn; put thy right hand upon his head.
19 Men hans fader nekade det, och sade: Jag wet wäl, min son, jag wet det wäl; denne skall ock warda til folk, och skall warda stor, men hans yngre broder skall warda större än han, och hans säd skall warda til et stort folk. And his father refused, and said, I know it, my son, I know it: he also shall become a people, and he also shall be great: but truly his younger brother shall be greater than he, and his seed shall become a multitude of nations.
20 Så wälsignade han dem i den dagen och sade: Warde Israel wälsignad efter ditt sätt, så at man må säga: Gud sätte dig såsom Ephraim och Manasse: Och så satte han Ephraim för Manasse. And he blessed them that day, saying, In thee shall Israel bless, saying, God make thee as Ephraim and as Manasseh: and he set Ephraim before Manasseh.
21 Och Israel sade til Joseph: Si, jag dör, och Gud skall wara med eder, och skall föra eder åter i edra fäders land. And Israel said unto Joseph, Behold, I die: but God shall be with you, and bring you again unto the land of your fathers.
22 Jag hafwer gifwit dig et stycke land utan dina bröder, som jag med mitt swärd och boga utaf de Amoreers hand tagit hafwer. Moreover I have given to thee one portion above thy brethren, which I took out of the hand of the Amorite with my sword and with my bow.

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗
King James Version — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: GPL