로그인

창세기 47장 Svenska Karl XII:s Bibel (1703)

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) · 스웨덴어 · 창세기 (Genesis) · 31절 · 대역: King James Version

🖍 이 판을 읽기 도구로 읽기 📖 무료성경
절Svenska Karl XII:s Bibel (1703)King James Version
1 Då kom Joseph och förkunnade det Pharao, och sade: Min fader och mine bröder, deras får och fä, och hwad de hafwa, är kommet utu Canaans lande; och si, de äro i det landet Gosen. Then Joseph came and told Pharaoh, and said, My father and my brethren, and their flocks, and their herds, and all that they have, are come out of the land of Canaan; and, behold, they are in the land of Goshen.
2 Och han tog fem fina bröder och stälte dem för Pharao. And he took some of his brethren, even five men, and presented them unto Pharaoh.
3 Då sade Pharao til hans bröder: Hwad är edar handel? De swarade: Dine tjenare äro herdar, wi och wåre fäder. And Pharaoh said unto his brethren, What is your occupation? And they said unto Pharaoh, Thy servants are shepherds, both we, and also our fathers.
4 Och sade ytterligare til Pharao: Wi äre komne til at bor med eder i landena; ty dine tjenare hafwa ingen bet til deras boskap, så hårdt twingar den hårde tiden Canaans land: Så gör wäl, och låt dina tjenare bo i det landet Gosen. They said moreover unto Pharaoh, For to sojourn in the land are we come; for thy servants have no pasture for their flocks; for the famine is sore in the land of Canaan: now therefore, we pray thee, let thy servants dwell in the land of Goshen.
5 Pharao sade til Joseph: Det är din fader, och det äro dine bröder, de äro komne til dig. And Pharaoh spake unto Joseph, saying, Thy father and thy brethren are come unto thee:
6 Egypti land står dig öpet; låt dem bo på bästa platsen i landena, at de må bo i det landet Gosen: Och om du wetst några män ibland dem, som dogse äro, så sätt dem öfver min boskap. The land of Egypt is before thee; in the best of the land make thy father and brethren to dwell; in the land of Goshen let them dwell: and if thou knowest any men of activity among them, then make them rulers over my cattle.
7 Joseph hade ock sin fader Jacob in, och stälte honom för Pharao: Och Jacob wälsignade Pharao. And Joseph brought in Jacob his father, and set him before Pharaoh: and Jacob blessed Pharaoh.
8 Men Pharao frågade Jacob: Huru gammal äst du: And Pharaoh said unto Jacob, How old art thou?
9 Jacob sade: Mins eländes tid är hundrade och tretio år: Liten och onder är min eländes tid, och räcker intet til mina fäders eländes tid. And Jacob said unto Pharaoh, The days of the years of my pilgrimage are an hundred and thirty years: few and evil have the days of the years of my life been, and have not attained unto the days of the years of the life of my fathers in the days of their pilgrimage.
10 Och Jacob wälsignade Pharao, och gick ut ifrå honom. And Jacob blessed Pharaoh, and went out from before Pharaoh.
11 Men Joseph skaffade sinom fader och sina bröder boning, och gaf dem en besittning i Egypti lande, på bästa platsen i landena, nemliga i det landet Rameses, såsom Pharao budit hade. And Joseph placed his father and his brethren, and gave them a possession in the land of Egypt, in the best of the land, in the land of Rameses, as Pharaoh had commanded.
12 Och han försörjde sin fader och sina bröder, och hela sins faders hus, hwarjom och enom sin del bröd, allt ifrå de gamla intil de unga barn. And Joseph nourished his father, and his brethren, and all his father’s household, with bread, according to their families.
13 Men i all land war intet bröd: Ty at den dyre tiden war ganska swår, så at Egypten och Canaans land swolto för den dyra tidens skull. And there was no bread in all the land; for the famine was very sore, so that the land of Egypt and all the land of Canaan fainted by reason of the famine.
14 Och Joseph samkade alla de penningar tilhopa, som funnos i Egypten och Canaan, för mälning, som de köpte: Och han lät alla penningarna komma i Pharaos hus. And Joseph gathered up all the money that was found in the land of Egypt, and in the land of Canaan, for the corn which they bought: and Joseph brought the money into Pharaoh’s house.
15 Då nu penningarne fattades i Egypti land och Canaan, kommo alle Egyptier til Joseph, och sade: Skaffa oss bröd; hwi låter du oss dö för dig, derföre at wi hafwe inga penningar? And when money failed in the land of Egypt, and in the land of Canaan, all the Egyptians came unto Joseph, and said, Give us bread: for why should we die in thy presence? for the money faileth.
16 Joseph sade: Skaffer hit edar boskap, så will jag gifwa eder för boskapen, medan I ären utan penningar. And Joseph said, Give your cattle; and I will give you for your cattle, if money fail.
17 Då hade de deras boskap til Joseph, och han gaf dem bröd för deras hästar, får, fä och åsnar: Så födde han dem det året med bröd för all deras boskap. And they brought their cattle unto Joseph: and Joseph gave them bread in exchange for horses, and for the flocks, and for the cattle of the herds, and for the asses: and he fed them with bread for all their cattle for that year.
18 Då året war omlidit, kommo de til honom: Wi wilje icke döljat för wår herra, at icke allena penningarne, utan ock all wår boskap är borto när wår herra, utan allena wår kropp och åker. When that year was ended, they came unto him the second year, and said unto him, We will not hide it from my lord, how that our money is spent; my lord also hath our herds of cattle; there is not ought left in the sight of my lord, but our bodies, and our lands:
19 Hwi låter du både oss och wår åker dö? Tag oss til dig, och wårt land, för bröd, at wi och wårt land måge wara Pharaos egne: Gif oss säd, at wi må lefwa och icke åkren icke förlägges. Wherefore shall we die before thine eyes, both we and our land? buy us and our land for bread, and we and our land will be servants unto Pharaoh: and give us seed, that we may live, and not die, that the land be not desolate.
20 Så tog Joseph hela Egypti land in til Pharao: Ty de Egyptier sålde hwar sin åker; ty den hårde tiden war allt för stark öfwer dem. Och wardt så landet Pharaos eget, And Joseph bought all the land of Egypt for Pharaoh; for the Egyptians sold every man his field, because the famine prevailed over them: so the land became Pharaoh’s.
21 Med folket, som i hans städer ut och ingick, ifrå den ena ändan i Egypten intil den andra. And as for the people, he removed them to cities from one end of the borders of Egypt even to the other end thereof.
22 Undantagen Presternas åker, den tog han icke in: Ty det war förskickadt af Pharao til Presterna, at de äta skulle det dem benämndt war, det han dem gaf; derföre behöfde de icke sälja sina åkrar. Only the land of the priests bought he not; for the priests had a portion assigned them of Pharaoh, and did eat their portion which Pharaoh gave them: wherefore they sold not their lands.
23 Då sade Joseph til folket: Si, jag hafwer i dag intagit eder och edar åker til Pharao: Si, der hafwen I säd, och sår åkren. Then Joseph said unto the people, Behold, I have bought you this day and your land for Pharaoh: lo, here is seed for you, and ye shall sow the land.
24 Och af wäxtenom skolen I gifwa Pharao den femte delen; fyra delar skola wara edre til at så åkren med til edor spisning, och til edor hus och barn. And it shall come to pass in the increase, that ye shall give the fifth part unto Pharaoh, and four parts shall be your own, for seed of the field, and for your food, and for them of your households, and for food for your little ones.
25 De sade: Allenast låt oss lefwa, och finna nåd för dig wårom herra, wi wilje gerna wara Pharaos egne. And they said, Thou hast saved our lives: let us find grace in the sight of my lord, and we will be Pharaoh’s servants.
26 Så gjorde Joseph dem en lag allt intil denna dag, öfwer de Egyptiers åker, til at gifwa Pharao den femte delen, undantagnom Prestaåkrenom, den wardt icke Pharaos egen. And Joseph made it a law over the land of Egypt unto this day, that Pharaoh should have the fifth part; except the land of the priests only, which became not Pharaoh’s.
27 Så bodde Israel i Egypten, i det landet Gosen, och hadet inne, och wäxte til, och förökades swårliga. And Israel dwelt in the land of Egypt, in the country of Goshen; and they had possessions therein, and grew, and multiplied exceedingly.
28 Och Jacob lefde sjutton år i Egypti land, så att hans hela ålder wardt hundrade och sju och fyratio år. And Jacob lived in the land of Egypt seventeen years: so the whole age of Jacob was an hundred forty and seven years.
29 Då nu tiden kom, at Israel dö skulle, kallade han sin son Joseph, och sade til honom: Hafwer jag funnit nåd för dig, så lägg dina hand under mina länd, at du gör barmhertighet och trohet med mig, och begrafwer mig icke uti Egypten. And the time drew nigh that Israel must die: and he called his son Joseph, and said unto him, If now I have found grace in thy sight, put, I pray thee, thy hand under my thigh, and deal kindly and truly with me; bury me not, I pray thee, in Egypt:
30 Utan jag will ligga när mina fäder, och du skalt föra mig ut af Egypten, och begraf mig i deras grifter. Han sade: Jag will göra som du hafwer sagt. But I will lie with my fathers, and thou shalt carry me out of Egypt, and bury me in their buryingplace. And he said, I will do as thou hast said.
31 Och han sade: Så swär mig. Och han swor honom. Då böjde Israel sig intil sängenes hufwudgärd. And he said, Swear unto me. And he sware unto him. And Israel bowed himself upon the bed’s head.

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗
King James Version — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: GPL