로그인

출애굽기 15장 Svenska Karl XII:s Bibel (1703)

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) · 스웨덴어 · 출애굽기 (Exodus) · 27절 · 대역: King James Version

🖍 이 판을 읽기 도구로 읽기 📖 무료성경
절Svenska Karl XII:s Bibel (1703)King James Version
1 Då sjöng Mose och Israels barn HERranom denna wisona, och sade: Jag will sjunga HERranom; ty han hafwer ena härliga gerning gjort, häst och man hafwer han stört i hafwet. Then sang Moses and the children of Israel this song unto the Lord, and spake, saying, I will sing unto the Lord, for he hath triumphed gloriously: the horse and his rider hath he thrown into the sea.
2 HERren är min starkhet och lofsång, och är min salighet; han är min Gud, jag will ära honom; han är mins faders Gud, och jag will upphöja honom; The Lord is my strength and song, and he is become my salvation: he is my God, and I will prepare him an habitation; my father’s God, and I will exalt him.
3 HERren är den rätte krigsmannen: HERre är hans Namn. The Lord is a man of war: the Lord is his name.
4 Pharaos wagnar och hans magt kastade han i hafwet; hans utkorade höfwitsmän äro fördränkte i röda hafwena. Pharaoh’s chariots and his host hath he cast into the sea: his chosen captains also are drowned in the Red sea.
5 Djupet hafwer öfwertäckt dem; och de föllo åt bottnen såsom stenar. The depths have covered them: they sank into the bottom as a stone.
6 HERre, din högra hand gör stor under: HERre, din högra hand hafwer slagit fiendan. Thy right hand, O Lord, is become glorious in power: thy right hand, O Lord, hath dashed in pieces the enemy.
7 Och med dine stora härlighet hafwer du förstört dina motståndare; ty när du lät utgå dina grymhet, förtärde hon dem såsom strå. And in the greatness of thine excellency thou hast overthrown them that rose up against thee: thou sentest forth thy wrath, which consumed them as stubble.
8 Genom ditt blåsande gåfwo sig wattnet upp, flytande wattnet stod ihop; djupen swallade ifrå hwartannat midt i hafwena. And with the blast of thy nostrils the waters were gathered together, the floods stood upright as an heap, and the depths were congealed in the heart of the sea.
9 Fienden sade: Jag will jaga efter dem, och gripa dem, och byta rof, och fläcka mitt mod på dem; jag will draga ut mitt swärd, och min hand skall förgöra dem. The enemy said, I will pursue, I will overtake, I will divide the spoil; my lust shall be satisfied upon them; I will draw my sword, my hand shall destroy them.
10 Då blåste ditt wäder, och hafwet öfwertäckte dem; och de sönko ned såsom bly uti mägtig watten. Thou didst blow with thy wind, the sea covered them: they sank as lead in the mighty waters.
11 HERre, ho är din like ibland gudarna? Ho är dig lik, som är så härlig och helig, förfärlig, prislig och undergörandes? Who is like unto thee, O Lord, among the gods? who is like thee, glorious in holiness, fearful in praises, doing wonders?
12 Då du utsträckte dina hand, upswalg dem jorden. Thou stretchedst out thy right hand, the earth swallowed them.
13 Du hafwer i barmhertighet warit ledsagar åt dino folke, det du förloßat hafwer; och hafwer fört dem uti dine starkhet till dina helga boning. Thou in thy mercy hast led forth the people which thou hast redeemed: thou hast guided them in thy strength unto thy holy habitation.
14 Då folken det hörde, bäfwade de; på de Philisteer som ångest; The people shall hear, and be afraid: sorrow shall take hold on the inhabitants of Palestina.
15 Då förfärades de Förstar i Edom, bäfwan kom öfwer de mägtiga i Moab; alle Canaans inbyggarr gåfwo sig. Then the dukes of Edom shall be amazed; the mighty men of Moab, trembling shall take hold upon them; all the inhabitants of Canaan shall melt away.
16 Låt kalla förskräckelse öfwer dem, och fruktan, genom din stora arm, att de blifwa orörlige såsom stenar; tilldeß, HERre, ditt folk kommer igenom; tilldeß ditt folk igenomkommer, det du förswärat hafwer. Fear and dread shall fall upon them; by the greatness of thine arm they shall be as still as a stone; till thy people pass over, O Lord, till the people pass over, which thou hast purchased.
17 Led dem in, och plantera de på dins arwedels berge, hwilket du, HERre, till dina boning gjort hafwer; till din helgedom, HERre, det din hand beredt hafwer. Thou shalt bring them in, and plant them in the mountain of thine inheritance, in the place, O Lord, which thou hast made for thee to dwell in, in the Sanctuary, O Lord, which thy hands have established.
18 HERren warder rådandes i ewighet och utan ända. The Lord shall reign for ever and ever.
19 Ty Pharao for in i hafwet med hästar och wagnar och resenärer, och HERren lät hafwet igenkalla öfwer dem; men Israels barn gingo torre midt igenom hafwet. For the horse of Pharaoh went in with his chariots and with his horsemen into the sea, and the Lord brought again the waters of the sea upon them; but the children of Israel went on dry land in the midst of the sea.
20 Och MirJam den Prophetißan, Aarons syster, tog ena trummo uti sina hand; och alla qwinnor följde henne efter i dans med trummor. And Miriam the prophetess, the sister of Aaron, took a timbrel in her hand; and all the women went out after her with timbrels and with dances.
21 Och MirJam söng före dem: Låt oß sjunga HERranom, han hafwer gjort ena härliga gerning; man och häst hafwer han stört i hafwet. And Miriam answered them, Sing ye to the Lord, for he hath triumphed gloriously; the horse and his rider hath he thrown into the sea.
22 Så lät Mose Israels barn draga ifrå röda hafwet, ut åt den öknen Sur: Och de wandrade tre dagar i öknene, och funno intet watten. So Moses brought Israel from the Red sea, and they went out into the wilderness of Shur; and they went three days in the wilderness, and found no water.
23 Då kommo de till Mara; men de kunde icke dricka det wattnet i Mara; ty det war mycket bittert; af hwilko det rummet heter Mara. And when they came to Marah, they could not drink of the waters of Marah, for they were bitter: therefore the name of it was called Marah.
24 Der knorrade folket emot Mose, och sade: Hwad skole wi dricka? And the people murmured against Moses, saying, What shall we drink?
25 Han ropade till HERran: och HERren wiste honom ett trä, det satte han i wattnet, och så wardt det sött. Der satte han dem före lag och rätt, och försökte dem; And he cried unto the Lord; and the Lord shewed him a tree, which when he had cast into the waters, the waters were made sweet: there he made for them a statute and an ordinance, and there he proved them,
26 Och han sade: Will du höra HERrans dins Guds röst, och göra hwad som rätt är för honom, och fatta hans bud i din öron, och hålla alla hans lag; så skall jag ingen den krankhet lägga uppå dig, som jag på de Egyptier lagt hafwer; ty jag är HERren din läkare. And said, If thou wilt diligently hearken to the voice of the Lord thy God, and wilt do that which is right in his sight, and wilt give ear to his commandments, and keep all his statutes, I will put none of these diseases upon thee, which I have brought upon the Egyptians: for I am the Lord that healeth thee.
27 Och de kommo till Elim, der woro tolf wattubrunnar, och sjutio palmträ; der lägrade sig sig wid wattnet. And they came to Elim, where were twelve wells of water, and threescore and ten palm trees: and they encamped there by the waters.

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗
King James Version — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: GPL