로그인

창세기 41장 Svenska Karl XII:s Bibel (1703)

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) · 스웨덴어 · 창세기 (Genesis) · 57절 · 대역: King James Version

🖍 이 판을 읽기 도구로 읽기 📖 무료성경
절Svenska Karl XII:s Bibel (1703)King James Version
1 Och tu år derefter hade Pharao en dröm, såsom han hade ståndit wid älfwena, And it came to pass at the end of two full years, that Pharaoh dreamed: and, behold, he stood by the river.
2 Och sett af älfwene upstiga sju nöt skön och fet; och de gingo i goda bet. And, behold, there came up out of the river seven well favoured kine and fatfleshed; and they fed in a meadow.
3 Sedan såg han annor sju nöt upstiga af älfwene, wanskapeliga och magra; och gingo jemte de andra på strandene wid älfwena. And, behold, seven other kine came up after them out of the river, ill favoured and leanfleshed; and stood by the other kine upon the brink of the river.
4 Och de sju wanskapeliga och magra nöten åto up de sju sköna och feta nöten. Då waknade Pharao. And the ill favoured and leanfleshed kine did eat up the seven well favoured and fat kine. So Pharaoh awoke.
5 Och han somnade åter, och åter drömde honom, och såg, at sju ax full och tjock wäxte på enom stjelk. And he slept and dreamed the second time: and, behold, seven ears of corn came up upon one stalk, rank and good.
6 Derefter såg han sju tunn förwisen ax upgå. And, behold, seven thin ears and blasted with the east wind sprung up after them.
7 Och de sju magra axen upslukte de sju stora och fulla axen. Då waknade Pharao, och såg, at det war en dröm. And the seven thin ears devoured the seven rank and full ears. And Pharaoh awoke, and, behold, it was a dream.
8 Och då det wardt morgon, war hans ande bedröfwad; och skickade ut, och lät kalla alla spåmän i Egypten, och alla wisa, och förtälde dem sin dröm: Men der war ingen, som honom kunde uttyda för Pharao. And it came to pass in the morning that his spirit was troubled; and he sent and called for all the magicians of Egypt, and all the wise men thereof: and Pharaoh told them his dream; but there was none that could interpret them unto Pharaoh.
9 Då talade den öfwerste skänken med Pharao, och sade: Jag kommer ihog i dag mina synder. Then spake the chief butler unto Pharaoh, saying, I do remember my faults this day:
10 Då Pharao war förtörnad på sina tjenare, och lade mig med den öfwersta bakaren i fängelse, i hofmästarens hus; Pharaoh was wroth with his servants, and put me in ward in the captain of the guard’s house, both me and the chief baker:
11 Då drömde oss bådom i ene natt, hwar sin dröm, hwars uttydning hwarjom för sig pågalt. And we dreamed a dream in one night, I and he; we dreamed each man according to the interpretation of his dream.
12 Då war när oss en Ebreisk ung man, hofmästarens tjenare; honom förtälde wi det, och han uttydde oss wåra drömmar, hwarjom efter sinom dröm. And there was there with us a young man, an Hebrew, servant to the captain of the guard; and we told him, and he interpreted to us our dreams; to each man according to his dream he did interpret.
13 Och som han oss uttyddet, så är det gånget: Ty jag är åter satt til mitt ämbete, och han är hängder. And it came to pass, as he interpreted to us, so it was; me he restored unto mine office, and him he hanged.
14 Då sände Pharao bort, och lät kalla Joseph, och de hade honom utu fängslet. Och han lät raka sig, och förwandla sin kläder, och kom in til Pharao. Then Pharaoh sent and called Joseph, and they brought him hastily out of the dungeon: and he shaved himself, and changed his raiment, and came in unto Pharaoh.
15 Då sade Pharao til honom: Mig hafwer drömt en dröm, och ingen är, som honom uttyder: Men jag hafwer hört af dig sägas, at när du hörer en dröm, då uttyder du honom. And Pharaoh said unto Joseph, I have dreamed a dream, and there is none that can interpret it: and I have heard say of thee, that thou canst understand a dream to interpret it.
16 Joseph swarade Pharao, och sade: Det står icke mig til; men Gud skall dock förkunna Pharao det godt är. And Joseph answered Pharaoh, saying, It is not in me: God shall give Pharaoh an answer of peace.
17 Pharao sade til Joseph: Mig drömde, jag stod på strandene wid älfwena, And Pharaoh said unto Joseph, In my dream, behold, I stood upon the bank of the river:
18 Och såg upstiga af älfwene sju nöt, fet och skön, och de gingo i goda bet; And, behold, there came up out of the river seven kine, fatfleshed and well favoured; and they fed in a meadow:
19 Och efter dem såg jag sju annor nöt upstiga, tunn och fast wanskapeliga och magra; jag hafwer icke i hela Egypten sett så wanskapeliga. And, behold, seven other kine came up after them, poor and very ill favoured and leanfleshed, such as I never saw in all the land of Egypt for badness:
20 Och de sju wanskapeliga och magra nöten åto up de sju första feta nöten. And the lean and the ill favoured kine did eat up the first seven fat kine:
21 Och då de hade ätit dem up, syntes intet på dem, at de hade ätit dem, och woro wanskapeliga såsom tilförene. Då waknade jag. And when they had eaten them up, it could not be known that they had eaten them; but they were still ill favoured, as at the beginning. So I awoke.
22 Och såg åter i minom dröm sju ax woxen på enom stjelk full och tjock. And I saw in my dream, and, behold, seven ears came up in one stalk, full and good:
23 Derefter gingo up sju torr ax tunn och förwisen. And, behold, seven ears, withered, thin, and blasted with the east wind, sprung up after them:
24 Och de sju tunna axen upsluko de sju torra axen. Och jag hafwer sagt det mina spåmän; men de kunna icke tyda mig det ut. And the thin ears devoured the seven good ears: and I told this unto the magicians; but there was none that could declare it to me.
25 Joseph swarade Pharao: Båda drömarne, Pharao, äro ens. Gud förkunnar Pharao, hwad han göra will. And Joseph said unto Pharaoh, The dream of Pharaoh is one: God hath shewed Pharaoh what he is about to do.
26 De sju sköna nöten äro sju år, och de sju fulla axen äro ock de sju åren: Det är allt enahanda dröm. The seven good kine are seven years; and the seven good ears are seven years: the dream is one.
27 De sju magra nöten och wanskapeliga, som efter de andra upstigna äro, äro sju år; och de sju magra och förwisnade axen skola wara sju hård år. And the seven thin and ill favoured kine that came up after them are seven years; and the seven empty ears blasted with the east wind shall be seven years of famine.
28 Det är nu det jag sagt hafwer til Pharao, at Gud underwisar Pharao, hwad han göra will. This is the thing which I have spoken unto Pharaoh: What God is about to do he sheweth unto Pharaoh.
29 Si, sju år warda kommande med stor ymnoghet i hela Egypti lande. Behold, there come seven years of great plenty throughout all the land of Egypt:
30 Och efter dem warda sju hård år kommande, at man warder förgätandes all sådana ymnoghet i Egypti lande: Och den dyre tiden warder förtärandes landet; And there shall arise after them seven years of famine; and all the plenty shall be forgotten in the land of Egypt; and the famine shall consume the land;
31 At man intet skall weta af den ymnoghetene i landena, för den dyra tidens skull, som efter kommer: Förty han skall warda ganska swår. And the plenty shall not be known in the land by reason of that famine following; for it shall be very grievous.
32 Men det Pharao hafwer andra resona drömt betyder, at Gud skall sådant wisserliga och snarliga göra. And for that the dream was doubled unto Pharaoh twice; it is because the thing is established by God, and God will shortly bring it to pass.
33 Nu må Pharao se efter en förståndig och wis man, den han sätta må öfwer Egypti land; Now therefore let Pharaoh look out a man discreet and wise, and set him over the land of Egypt.
34 Och skaffa, at han förskickar ämbetsmän i landena, och taga den femte delen i Egypti lande i de sju rika åren. Let Pharaoh do this, and let him appoint officers over the land, and take up the fifth part of the land of Egypt in the seven plenteous years.
35 Och församle alla spisning af de goda åren, som komma skola, at de låta inkomma säd uti Pharaos kornhus til förråd i städerna, och förwara det: And let them gather all the food of those good years that come, and lay up corn under the hand of Pharaoh, and let them keep food in the cities.
36 På det man finner landena spisning i de sju hårda åren, som komma skola öfwer Egypti land; at landet icke förderfwas af hunger. And that food shall be for store to the land against the seven years of famine, which shall be in the land of Egypt; that the land perish not through the famine.
37 Det talet behagade Pharao och alla hans tjenare wäl. And the thing was good in the eyes of Pharaoh, and in the eyes of all his servants.
38 Och Pharao sade til sina tjenare: Huru kunne wi finna en sådana man, som Guds Ande är uti? And Pharaoh said unto his servants, Can we find such a one as this is, a man in whom the Spirit of God is?
39 Och sade til Joseph: Efter Gud hafwer allt sådant kundgjort dig, är ingen så klok och förståndig, som du. And Pharaoh said unto Joseph, Forasmuch as God hath shewed thee all this, there is none so discreet and wise as thou art:
40 Du skall wara öfwer mitt hus, och efter dino orde skall allt mitt folk lydigt wara: Allena i mitt konungsliga säte will jag wara mer än du. Thou shalt be over my house, and according unto thy word shall all my people be ruled: only in the throne will I be greater than thou.
41 Och sade: Si, jag hafwer satt dig öfwer hela Egypti land. And Pharaoh said unto Joseph, See, I have set thee over all the land of Egypt.
42 Och tog sin ring af sine hand, och klädde honom Joseph i hwitt silke, och hängde en guldkedjo på hans hals. And Pharaoh took off his ring from his hand, and put it upon Joseph’s hand, and arrayed him in vestures of fine linen, and put a gold chain about his neck;
43 Och lät honom sitta på den andra wagnen, och lät utropa honom: Denne är landsens fader: Och satte honom öfwer hela Egypti land. And he made him to ride in the second chariot which he had; and they cried before him, Bow the knee: and he made him ruler over all the land of Egypt.
44 Och Pharao sade til Joseph: Jag är Pharao; utan din wilja skall ingen, i hela Egypti lande, röra sin hand eller fot. And Pharaoh said unto Joseph, I am Pharaoh, and without thee shall no man lift up his hand or foot in all the land of Egypt.
45 Och kallade honom det hemligaste rådet; och gaf honom til hustru Asnath Potiphera dotter Prestens i On. Så for Joseph ut til at bese Egypti land. And Pharaoh called Joseph’s name Zaphnath–paaneah; and he gave him to wife Asenath the daughter of Poti–pherah priest of On. And Joseph went out over all the land of Egypt.
46 Och han war tretio år gammal, då han stod för Pharao. Och for ut ifrå Pharao, och for omkring hela Egypti land. And Joseph was thirty years old when he stood before Pharaoh king of Egypt. And Joseph went out from the presence of Pharaoh, and went throughout all the land of Egypt.
47 Och landet gjorde allt så i de sju rika åren. And in the seven plenteous years the earth brought forth by handfuls.
48 Och församlade i de sju åren alla spisning i Egypti land, och läto det i städerna: Ehwad spisning som wäxte på markene wid hwar och en stad allt omkring, det läto de komma der in. And he gathered up all the food of the seven years, which were in the land of Egypt, and laid up the food in the cities: the food of the field, which was round about every city, laid he up in the same.
49 Så lade Joseph tilhopa sädena öfwer måtto mycket, som sandkornen i hafwet, så at han wände igen at räkna; ty man kunde det icke räkna. And Joseph gathered corn as the sand of the sea, very much, until he left numbering; for it was without number.
50 Och Joseph wordo födde twå söner, förra än den dyre tiden kom, hwilka honom födde Asnath Potiphera dotter Prestens i On. And unto Joseph were born two sons before the years of famine came, which Asenath the daughter of Poti–pherah priest of On bare unto him.
51 Och kallade den första Manasse; förty, sade han, Gud hafwer låtit mig förgäta alla mina olycko, och mins faders hus. And Joseph called the name of the firstborn Manasseh: For God, said he, hath made me forget all my toil, and all my father’s house.
52 Den andra kallade han Ephraim; förty, sade han, Gud hafwer låtit mig wäxa til i mins eländes lande. And the name of the second called he Ephraim: For God hath caused me to be fruitful in the land of my affliction.
53 Då nu de sju rika åren woro framliden i Egypten, And the seven years of plenteousness, that was in the land of Egypt, were ended.
54 Så begynte de sju hårda åren gå uppå, som Joseph hade omtalat. Och wardt en dyr tid i all land; men i hela Egypti lande war bröd. And the seven years of dearth began to come, according as Joseph had said: and the dearth was in all lands; but in all the land of Egypt there was bread.
55 Då nu Egypti land ock led hunger, ropade folket til Pharao om bröd. Men Pharao sade til alla Egyptier: Går bort til Joseph, hwad han säger eder, det görer. And when all the land of Egypt was famished, the people cried to Pharaoh for bread: and Pharaoh said unto all the Egyptians, Go unto Joseph; what he saith to you, do.
56 När nu dyr tid war öfwer allt landet, slog Joseph kornhusen up allestäds, och sålde de Egyptier: Förty som dyre tiden wardt ju längre ju större i landena. And the famine was over all the face of the earth: And Joseph opened all the storehouses, and sold unto the Egyptians; and the famine waxed sore in the land of Egypt.
57 Och all land kommo til Egypten, til att köpa när Joseph: Förty den dyre tiden fick öfwerhandena i all land. And all countries came into Egypt to Joseph for to buy corn; because that the famine was so sore in all lands.

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗
King James Version — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: GPL