다니엘 2장 Svenska Karl XII:s Bibel (1703)
Svenska Karl XII:s Bibel (1703) · 스웨덴어 · 다니엘 (Daniel) · 49절 · 대역: King James Version
| 절 | Svenska Karl XII:s Bibel (1703) | King James Version |
|---|---|---|
| 1 | Uti andro årena af NebucadNezars rike såg NebucadNezar en dröm, af hwilkom han wardt förskräckt, så at han waknade up. | And in the second year of the reign of Nebuchadnezzar Nebuchadnezzar dreamed dreams, wherewith his spirit was troubled, and his sleep brake from him. |
| 2 | Då lät han tilhopa komma alla stjernokikare och wisa, och trollkarlar, och Chaldeer, at de skulle säga Konungenom sin dröm. De kommo, och trädde fram för Konungen. | Then the king commanded to call the magicians, and the astrologers, and the sorcerers, and the Chaldeans, for to shew the king his dreams. So they came and stood before the king. |
| 3 | Och Konungen sade til dem: Jag hafwer haft en dröm, som mig förskräckt hafwer, och jag will gerna weta, hwad det för en dröm warit hafwer. | And the king said unto them, I have dreamed a dream, and my spirit was troubled to know the dream. |
| 4 | Då sade de Chaldeer til Konungen, på Syriskt mål: Herre Konung, Gud låte dig länge lefwa; säg dinom tjenarom drömen, så wilje wi uttyda honom. | Then spake the Chaldeans to the king in Syriack, O king, live for ever: tell thy servants the dream, and we will shew the interpretation. |
| 5 | Konungen swarade, och sade til de Chaldeer: Det är fallet mig utu minnet; om I icke låten mig få weta drömen, och uttyden honom, så skolen I platt förgöras, och edor hus skämliga förstörd warda. | The king answered and said to the Chaldeans, The thing is gone from me: if ye will not make known unto me the dream, with the interpretation thereof, ye shall be cut in pieces, and your houses shall be made a dunghill. |
| 6 | Om I ock låten mig få drömen weta, och uttyden honom, så skolen I få skänker, gåfwor och stora äro, af mig; derföre säger mig nu drömen, och hans uttydning. | But if ye shew the dream, and the interpretation thereof, ye shall receive of me gifts and rewards and great honour: therefore shew me the dream, and the interpretation thereof. |
| 7 | De swarade åter, och sade: Konungen säge sinom tjenarom drömen, så wilje wi uttyda honom. | They answered again and said, Let the king tell his servants the dream, and we will shew the interpretation of it. |
| 8 | Konungen swarade, och sade: Sannerliga, jag förmärker, at I fördröjen tiden, efter I sen dock, att det är fallet mig utu minnet. | The king answered and said, I know of certainty that ye would gain the time, because ye see the thing is gone from me. |
| 9 | Men om I icke sägen mig drömen, så skall rätten gå öfwer eder, lika som öfwer de der taga sig före at tala lögn och drafwel för mig, så länge tiden skall förlöpa; derföre säger mig nu drömen, så kan jag märka, at I ock wäl finnen uppå uttydningen. | But if ye will not make known unto me the dream, there is but one decree for you: for ye have prepared lying and corrupt words to speak before me, till the time be changed: therefore tell me the dream, and I shall know that ye can shew me the interpretation thereof. |
| 10 | Då swarade de Chaldeer för Konungenom, och sade til honom: Ingen menniska är på jordene, den, det Konungen begärar, säga kan, och är ej heller någon Konung, ehuru stor eller mägtig han är, som sådant af någrom stjernokikare, wisom eller Chaldee, eskar. | The Chaldeans answered before the king, and said, There is not a man upon the earth that can shew the king’s matter: therefore there is no king, lord, nor ruler, that asked such things at any magician, or astrologer, or Chaldean. |
| 11 | Ty det Konungen uppå eskar, är för högt, och är ej heller någon, som detta för Konungenom säga kan, undantagna gudarna, hwilke icke bo när menniskomen. | And it is a rare thing that the king requireth, and there is none other that can shew it before the king, except the gods, whose dwelling is not with flesh. |
| 12 | Då wardt Konungen ganska wred, och böd förgöra alla de wisa i Babel. | For this cause the king was angry and very furious, and commanded to destroy all the wise men of Babylon. |
| 13 | Och domen gick ut, at man skulle dräpa de wisa: Wardt också Daniel med sina stallbröder sökt, at man dem dräpa skulle. | And the decree went forth that the wise men should be slain; and they sought Daniel and his fellows to be slain. |
| 14 | Då förnam Daniel sådana dom och befallning, af Arioch, Konungens öfwersta domare, hwilken utfor til at döda de wisa i Babel. | Then Daniel answered with counsel and wisdom to Arioch the captain of the king’s guard, which was gone forth to slay the wise men of Babylon: |
| 15 | Och han hof up, och sade til Konungens befallningsman Arioch: Hwarföre är denne stränge domen utgången ifrå Konungenom? Och Arioch lät Daniel det förstå. | He answered and said to Arioch the king’s captain, Why is the decree so hasty from the king? Then Arioch made the thing known to Daniel. |
| 16 | Så gick Daniel up, och bad Konungen, at han skulle gifwa honom tid til, at han måtte säga Konungenom uttydningena. | Then Daniel went in, and desired of the king that he would give him time, and that he would shew the king the interpretation. |
| 17 | Sedan gick Daniel hem, och gaf det sina stallbröder, Hanania, Misael och Asarie, tilkänna: | Then Daniel went to his house, and made the thing known to Hananiah, Mishael, and Azariah, his companions: |
| 18 | At de skulle bedja Gud af himmelen om nåd til denna hemlighet; at Daniel och hans medbröder, samt med de andra wisa i Babel, icke förgöras skulle. | That they would desire mercies of the God of heaven concerning this secret; that Daniel and his fellows should not perish with the rest of the wise men of Babylon. |
| 19 | Då wardt denna hemlig ting Daniel genom ena syn om nattene uppenbarad; för hwilket Daniel lofwade Gud af himmelen. | Then was the secret revealed unto Daniel in a night vision. Then Daniel blessed the God of heaven. |
| 20 | Och Daniel tog til at tala, och säga: Lofwadt ware Guds Namn, ifrån ewighet til ewighet; ty hans är både wishet och starkhet. | Daniel answered and said, Blessed be the name of God for ever and ever: for wisdom and might are his: |
| 21 | Han förwandlar tider och stunder: Han sätter Konungar af, och sätter Konungar up: Han gifwer de wisa deras wishet, och de förståndiga deras förstånd. | And he changeth the times and the seasons: he removeth kings, and setteth up kings: he giveth wisdom unto the wise, and knowledge to them that know understanding: |
| 22 | Han uppenbarar det djupt och hemligit är: Han wet hwad i mörkrena ligger; ty när honom är alltsammans ljus. | He revealeth the deep and secret things: he knoweth what is in the darkness, and the light dwelleth with him. |
| 23 | Jag tackar och lofwar dig, mina fäders Gud, at du hafwer förlänt mig wishet och starkhet, och hafwer nu det uppenbarat, der wi dig om bedit hafwe; det är, Konungens ärende hafwer du oss uppenbarat. | I thank thee, and praise thee, O thou God of my fathers, who hast given me wisdom and might, and hast made known unto me now what we desired of thee: for thou hast now made known unto us the king’s matter. |
| 24 | Så gick Daniel up til Arioch, den af Konungenom befallning hade til at dräpa de wisa i Babel, och sade til honom alltså: Du skalt icke förgöra de wisa i Babel; utan haf mig up til Konungen, jag will säga Konungenom uttydelsen. | Therefore Daniel went in unto Arioch, whom the king had ordained to destroy the wise men of Babylon: he went and said thus unto him; Destroy not the wise men of Babylon: bring me in before the king, and I will shew unto the king the interpretation. |
| 25 | Arioch hade Daniel med hast up för Konungen, och sade til honom alltså: En är funnen ibland Juda fångar, som Konungenom uttydningen säga kan. | Then Arioch brought in Daniel before the king in haste, and said thus unto him, I have found a man of the captives of Judah, that will make known unto the king the interpretation. |
| 26 | Konungen swarade, och sade til Daniel, den de Beltesazar kallade: Äst du den samme, som mig kan säga den dröm, som jag hafwer, och hans uttydning? | The king answered and said to Daniel, whose name was Belteshazzar, Art thou able to make known unto me the dream which I have seen, and the interpretation thereof? |
| 27 | Daniel swarade inför Konungenom, och sade: Den hemlighet, som Konungen eskar af de wisa, lärda, stjernokikare och spåmän, står icke i deras magt att säga Konungenom; | Daniel answered in the presence of the king, and said, The secret which the king hath demanded cannot the wise men, the astrologers, the magicians, the soothsayers, shew unto the king; |
| 28 | Utan Gud af himmelen, han kan uppenbara hemlig ting; han hafwer tett Konungenom NebucadNezar, hwad i tilkommande tider ske skall; din dröm och din syn, då du sof, war denna: | But there is a God in heaven that revealeth secrets, and maketh known to the king Nebuchadnezzar what shall be in the latter days. Thy dream, and the visions of thy head upon thy bed, are these; |
| 29 | Du Konung tänker i dine säng, huru det måtte tilgå i framtiden: Och den som hemlig ting uppenbarar, han tedde dig, huru det gå skulle. | As for thee, O king, thy thoughts came into thy mind upon thy bed, what should come to pass hereafter: and he that revealeth secrets maketh known to thee what shall come to pass. |
| 30 | Så är mig denna hemlighet uppenbarad, icke igenom mina wishet, lika som hon större wore än allas de som lefwa; utan derföre, at uttydningen måtte Konungenom underwist warda, och du dins hjertas tankar weta få. | But as for me, this secret is not revealed to me for any wisdom that I have more than any living, but for their sakes that shall make known the interpretation to the king, and that thou mightest know the thoughts of thy heart. |
| 31 | Du Konung sågst, och si, et ganska stort och högt beläte stod för dig, det war grufweligit uppå se. | Thou, O king, sawest, and behold a great image. This great image, whose brightness was excellent, stood before thee; and the form thereof was terrible. |
| 32 | Dess belätes hufwud war af klart guld, dess bröst och armar woro af silfwer, buken och länderna woro af koppar; | This image’s head was of fine gold, his breast and his arms of silver, his belly and his thighs of brass, |
| 33 | Dess ben woro af jern, dess fötter woro somt af jern, och somt af ler. | His legs of iron, his feet part of iron and part of clay. |
| 34 | Sådant sågst du, til dess en sten nederrifwen wardt utan händer, han slog belätet uppå dess fötter, som af jern och ler woro, och förkrossade dem. | Thou sawest till that a stone was cut out without hands, which smote the image upon his feet that were of iron and clay, and brake them to pieces. |
| 35 | Då wordo all tilhopa förkrossad, jernet, leret, kopparen, silfret och guldet, och wordo såsom agnar på enom sommarloga, och wädret bortförde det, så at man kunde intet mer finna det; men stenen, som slog belätet, wardt til ett stort berg, så at det upfyllde hela werldena. | Then was the iron, the clay, the brass, the silver, and the gold, broken to pieces together, and became like the chaff of the summer threshingfloors; and the wind carried them away, that no place was found for them: and the stone that smote the image became a great mountain, and filled the whole earth. |
| 36 | Detta är drömen: Nu wilje wi säga uttydningen för Konungenom. | This is the dream; and we will tell the interpretation thereof before the king. |
| 37 | Du Konung äst en Konung öfwer alla Konungar, den Gud af himmelen rike, magt, starkhet och äro, gifwit hafwer. | Thou, O king, art a king of kings: for the God of heaven hath given thee a kingdom, power, and strength, and glory. |
| 38 | Och allt det, der menniskor bo, och djuren på markene, och foglarna under himmelen, hafwer han gifwit i dina händer, och förlänt dig magt öfwer detta allt: Du äst det gyldene hufwudet. | And wheresoever the children of men dwell, the beasts of the field and the fowls of the heaven hath he given into thine hand, and hath made thee ruler over them all. Thou art this head of gold. |
| 39 | Efter dig skall et annat Konungarike upkomma, sämre än ditt; derefter det tredje Konungarike, som af koppar är, hwilket öfwer all land regera skall. | And after thee shall arise another kingdom inferior to thee, and another third kingdom of brass, which shall bear rule over all the earth. |
| 40 | Det fjerde skall wara hårdt såsom jern; ty lika wisst som jern sönderskär och sönderkrossar all ting; ja, lika som jern sönderslår all ting, så skall ock detta sönderkrossa och sönderslå alltsamman. | And the fourth kingdom shall be strong as iron: forasmuch as iron breaketh in pieces and subdueth all things: and as iron that breaketh all these, shall it break in pieces and bruise. |
| 41 | Men at du sågst fötterna och tånar, somt af ler, och somt af jern, det skall wara et söndradt Konungarike; dock skall af jerns planto blifwa deruti, såsom du sågst jern beblandadt med ler. | And whereas thou sawest the feet and toes, part of potters’ clay, and part of iron, the kingdom shall be divided; but there shall be in it of the strength of the iron, forasmuch as thou sawest the iron mixed with miry clay. |
| 42 | Och at tånar på dess fötter, somt af jern, och somt af ler woro, det skall wara endels et starkt, och endels et swagt rike. | And as the toes of the feet were part of iron, and part of clay, so the kingdom shall be partly strong, and partly broken. |
| 43 | Och at du sågst jern beblandadt med ler, skola de wäl beblanda sig efter menniskos blod tilsammans; men de skola likwäl intet hänga tilhopa, lika som jern icke kan bemängas med ler. | And whereas thou sawest iron mixed with miry clay, they shall mingle themselves with the seed of men: but they shall not cleave one to another, even as iron is not mixed with clay. |
| 44 | Men uti dessa Konungarikes tid skall Gud af himmelen uprätta et Konungarike, det aldrig skall förlagdt warda; och hans rike skall icke komma til något annat folk; det skall förkrossa och förstöra all dessa riken; men det skall blifwa i ewig tid. | And in the days of these kings shall the God of heaven set up a kingdom, which shall never be destroyed: and the kingdom shall not be left to other people, but it shall break in pieces and consume all these kingdoms, and it shall stand for ever. |
| 45 | Såsom du sågst en sten nederrifwen af et berg utan händer, hwilken sönderslog jernet, kopparen, leret, silfret och guldet; alltså hafwer nu den store Gud tett Konungenom, hwad som framdeles ske skall: Och detta är wisserliga drömen, och uttydningen är rätt. | Forasmuch as thou sawest that the stone was cut out of the mountain without hands, and that it brake in pieces the iron, the brass, the clay, the silver, and the gold; the great God hath made known to the king what shall come to pass hereafter: and the dream is certain, and the interpretation thereof sure. |
| 46 | Då föll Konungen NebucadNezar uppå sitt ansikte, och tilbad inför Daniel; och befallte, at man skulle göra honom spisoffer och rökoffer. | Then the king Nebuchadnezzar fell upon his face, and worshipped Daniel, and commanded that they should offer an oblation and sweet odours unto him. |
| 47 | Och Konungen swarade Daniel, och sade: Det är intet twifwel, edar Gud är en Gud öfwer alla gudar, och en Herre öfwer alla Konungar, den hemlig ting uppenbara kan; efter du dessa hemlig ting hafwer kunnat uppenbara. | The king answered unto Daniel, and said, Of a truth it is, that your God is a God of gods, and a Lord of kings, and a revealer of secrets, seeing thou couldest reveal this secret. |
| 48 | Och Konungen uphöjde Daniel, och gaf honom stora myckna skänker; och gjorde honom til en Första öfwer hela landet Babel, och satte honom til en Öfwersta öfwer alla de wisa i Babel. Och Konungen uphöjde Daniel, och gaf honom stora myckna skänker; och gjorde honom til en Första öfwer hela landet Babel, och satte honom til en Öfwersta öfwer alla de wisa i Babel. | Then the king made Daniel a great man, and gave him many great gifts, and made him ruler over the whole province of Babylon, and chief of the governors over all the wise men of Babylon. |
| 49 | Och Daniel bad Konungen, at han måtte sätta Sadrach, Mesach och AbedNego, öfwer de landskap i Babel; men Daniel sjelf blef när Konungenom i hans gård. Och Daniel bad Konungen, at han måtte sätta Sadrach, Mesach och AbedNego, öfwer de landskap i Babel; men Daniel sjelf blef när Konungenom i hans gård. | Then Daniel requested of the king, and he set Shadrach, Meshach, and Abed–nego, over the affairs of the province of Babylon: but Daniel sat in the gate of the king. |
- 📚 Svenska Karl XII:s Bibel (1703) 책 목록
- 개역개정판 (1998)로
- 개역한글판 (1961)로
- 표준새번역 (1993)로
- King James Version로
- 🌐 다른 언어·판
Svenska Karl XII:s Bibel (1703) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗
King James Version — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: GPL