로그인

히브리서 10장 Svenska Karl XII:s Bibel (1873)

Svenska Karl XII:s Bibel (1873) · 스웨덴어 · 히브리서 (Hebrews) · 39절 · 대역: King James Version

🖍 이 판을 읽기 도구로 읽기 📖 무료성경
절Svenska Karl XII:s Bibel (1873)King James Version
1 Ty lagen hafver skuggan af det tillkommande goda, och icke sjelfva varelsen. Årliga måste man offra alltid enahanda offer, och kan icke göra dem fullborda, som det offra; For the law having a shadow of good things to come, and not the very image of the things, can never with those sacrifices which they offered year by year continually make the comers thereunto perfect.
2 Annars hade det återvändt offras; efter de, som så offra, hade sedan intet samvet haft af synder, när de hade ena reso varit rene gjorde; For then would they not have ceased to be offered? because that the worshippers once purged should have had no more conscience of sins.
3 Utan dermed sker en åminnelse på synderna hvart år; But in those sacrifices there is a remembrance again made of sins every year.
4 Ty omöjeligit är genom oxablod och bockablod borttaga synder. For it is not possible that the blood of bulls and of goats should take away sins.
5 Derföre, då han kommer i verldena, säger han: Offer och gåfvor hafver du icke velat; men kroppen hafver du mig beredt. Wherefore when he cometh into the world, he saith, Sacrifice and offering thou wouldest not, but a body hast thou prepared me:
6 Bränneoffer och syndoffer behaga dig icke. In burnt offerings and sacrifices for sin thou hast had no pleasure.
7 Då sade jag: Si, jag kommer; i bokene är skrifvet om mig, att jag skall göra din vilja, o Gud. Then said I, Lo, I come (in the volume of the book it is written of me,) to do thy will, O God.
8 Tillförene, då han sade: Offer och gåfvor, bränneoffer och syndoffer hafver du icke velat; icke behaga de dig heller, hvilke efter lagen offras; Above when he said, Sacrifice and offering and burnt offerings and offering for sin thou wouldest not, neither hadst pleasure therein; which are offered by the law;
9 Då sade han: Si, jag kommer, till att göra, o Gud, din vilja. Der tager han det första bort, att han det andra insätta skall; Then said he, Lo, I come to do thy will, O God. He taketh away the first, that he may establish the second.
10 I hvilkom vilja vi helgade ärom ena reso, genom Jesu Christi kropps offer. By the which will we are sanctified through the offering of the body of Jesus Christ once for all.
11 Och hvar och en Prest är insatt, att han dageliga skall sköta Gudstjensten, och ofta offra enahanda offer, hvilka aldrig kunna borttaga synder. And every priest standeth daily ministering and offering oftentimes the same sacrifices, which can never take away sins:
12 Men denne, då han hade offrat ett offer för synderna, det evinnerliga gäller, sitter han på Guds högra hand; But this man, after he had offered one sacrifice for sins for ever, sat down on the right hand of God;
13 Och väntar nu, tilldess hans ovänner lagde varda, honom till en fotapall. From henceforth expecting till his enemies be made his footstool.
14 Ty med ett offer hafver han evinnerliga fullkomnat dem, som helige varda. For by one offering he hath perfected for ever them that are sanctified.
15 Det betygar oss ock den Helge Ande; ty då han tillförene sagt hade: Whereof the Holy Ghost also is a witness to us: for after that he had said before,
16 Det är det Testamentet som jag dem göra vill, efter de dagar, säger Herren: Jag vill gifva min lag i deras hjerta, och i deras sinne vill jag skrifva dem; This is the covenant that I will make with them after those days, saith the Lord, I will put my laws into their hearts, and in their minds will I write them;
17 Och deras synder och orättfärdighet vill jag icke mer ihågkomma. And their sins and iniquities will I remember no more.
18 Der nu sådana förlåtelse är, der är icke mer offer för synder. Now where remission of these is, there is no more offering for sin.
19 Efter vi nu hafve, käre bröder, frihet till att ingå uti det helga, genom Jesu blod; Having therefore, brethren, boldness to enter into the holiest by the blood of Jesus,
20 Hvilken han oss beredt hafver till en ny och lefvande väg, genom förlåten, det är, genom sitt kött; By a new and living way, which he hath consecrated for us, through the veil, that is to say, his flesh;
21 Och hafvom en öfversta Prest öfver Guds hus; And having an high priest over the house of God;
22 Så låt oss framgå med ett sannskyldigt hjerta, uti en fullkomlig tro, bestänkte i hjertan ifrån ett ondt samvet, och tvagne om kroppen med rent vatten. Let us draw near with a true heart in full assurance of faith, having our hearts sprinkled from an evil conscience, and our bodies washed with pure water.
23 Och låt oss hålla hoppsens bekännelse ovikliga; ty han är trofast, som det lofvat hafver. Let us hold fast the profession of our faith without wavering; (for he is faithful that promised;)
24 Och låt oss akta på oss inbördes, till att uppväcka till kärlek och goda gerningar; And let us consider one another to provoke unto love and to good works:
25 Icke öfvergifvandes vår församling, såsom somlige för sed hafva; utan förmaner eder inbördes, och det dess mer, att I sen huru dagen nalkas. Not forsaking the assembling of ourselves together, as the manner of some is; but exhorting one another: and so much the more, as ye see the day approaching.
26 Ty om vi sjelfviljande syndom, sedan vi förstått hafve sanningen, då står oss intet offer igen för synderna; For if we sin wilfully after that we have received the knowledge of the truth, there remaineth no more sacrifice for sins,
27 Utan en förskräckelig domsens förbidelse, och eldsens nit, som motståndarena förtära skall. But a certain fearful looking for of judgment and fiery indignation, which shall devour the adversaries.
28 Ho som bryter Mosi lag, han måste dö utan barmhertighet, efter tu eller tre vittne. He that despised Moses’ law died without mercy under two or three witnesses:
29 Huru mycket större näpst, menen I, förtjenar den som Guds Son förtrampar, och Testamentsens blod såsom orent aktar, genom hvilket han helgad är, och försmädar nådenes Anda? Of how much sorer punishment, suppose ye, shall he be thought worthy, who hath trodden under foot the Son of God, and hath counted the blood of the covenant, wherewith he was sanctified, an unholy thing, and hath done despite unto the Spirit of grace?
30 Ty vi kännom den som sade: Hämnden är min; jag skall vedergällat, säger Herren; och åter: Herren skall döma sitt folk. For we know him that hath said, Vengeance belongeth unto me, I will recompense, saith the Lord. And again, The Lord shall judge his people.
31 Det är gräseligit falla uti lefvandes Guds händer. It is a fearful thing to fall into the hands of the living God.
32 Men kommer ihåg de framledna dagar, i hvilkom I upplyste voren, och stoden en stor törning i bedröfvelsen; But call to remembrance the former days, in which, after ye were illuminated, ye endured a great fight of afflictions;
33 Endels, då I sjelfve, genom hädelse och bedröfvelse, ett vidunder vorden; och endels, då I sällskap haden med dem, som det så går. Partly, whilst ye were made a gazingstock both by reproaches and afflictions; and partly, whilst ye became companions of them that were so used.
34 Ty I hafven delaktige varit af de bedröfvelser, som af minom bojom gingo, och med fröjd lidit edra ägodelars försköfling, vetandes att I när eder sjelfva bättre och blifvande ägodelar hafven i himmelen. For ye had compassion of me in my bonds, and took joyfully the spoiling of your goods, knowing in yourselves that ye have in heaven a better and an enduring substance.
35 Så kaster icke nu bort edra tröst, som en stor lön hafver. Cast not away therefore your confidence, which hath great recompence of reward.
36 Ty tålamodet är eder behof; på det I mågen göra Guds vilja, och få det som lofvadt är. For ye have need of patience, that, after ye have done the will of God, ye might receive the promise.
37 Ty ännu en liten tid, så kommer den som komma skall, och fördröjer icke. For yet a little while, and he that shall come will come, and will not tarry.
38 Men den rättfärdige skall lefva af tron; och hvilken sig undandrager, han skall icke behaga mine själ. Now the just shall live by faith: but if any man draw back, my soul shall have no pleasure in him.
39 Men vi ärom icke de, som oss undandrage till förtappelse; utan af dem som tro, och frälsa själena. But we are not of them who draw back unto perdition; but of them that believe to the saving of the soul.

Svenska Karl XII:s Bibel (1873) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗
King James Version — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: GPL