잠언 10장 Svenska Karl XII:s Bibel (1873)

Svenska Karl XII:s Bibel (1873) · 스웨덴어 · 잠언 (Proverbs) · 32절

🖍 이 판을 읽기 도구로 읽기 📖 무료성경

언어 판 책 장 대역 (나란히) 바로 가기

1 En vis son är sins faders glädje; men en galen son är sine moders grämelse.
2 Orätt gods hjelper intet; men rättfärdighet friar ifrå döden.
3 Herren låter icke de rättfärdigas själar hunger lida; men han omstörter de ogudaktigas arghet.
4 En lat hand gör fattigan; men en idog hand gör rikan.
5 Den som församlar om sommaren, han är klok; men den som i andene sofver, han kommer på skam.
6 Välsignelse är öfver dens rättfärdigas hufvud; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
7 De rättfärdigas åminnelse blifver uti välsignelse; men de ogudaktigas namn skall förgås.
8 Den af hjertat vis är, han anammar buden; men den en galen mun hafver, han varder slagen.
9 Den der ostraffeliga lefver, han lefver säkert; men den der vrång är på sina vägar, han skall uppenbar varda.
10 Den der vinkar med ögonen, han kommer vedermödo åstad; och den en galen mun hafver, han varder slagen.
11 Dens rättfärdigas mun är en lefvandes källa; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
12 Hat uppväcker träto; men kärlek öfverskyler all öfverträdelse.
13 Uti de förståndigas läppar finner man vishet; men till ens dåras rygg hörer ris.
14 De vise bevara lärdom; men de dårars mun är hardt när förskräckelse.
15 Dens rikas gods är hans faste stad; men fattigdom gör de fattiga blödiga.
16 Den rättfärdige arbetar till lifvet; men den ogudaktige brukar sina tilldrägt till synd.
17 Hålla tuktan är vägen till lifvet; men den som bortkastar straff, han far vill.
18 Falske munnar skyla hat, och den der baktalar, han är en dåre.
19 Der mång ord äro, der är icke synden borto; men den sina läppar håller, han är klok.
20 Dens rättfärdigas tunga är kosteligt silfver; men de ogudaktigas hjerta är intet.
21 Dens rättfärdigas läppar föda många; men de galne skola dö uti deras galenskap.
22 Herrans välsignelse gör rikan utan mödo.
23 En dåre bedrifver det ondt är, och gör sig der ett löje af; men den man är vis, som tager der vara uppå.
24 Hvad den ogudaktige fruktar, det vederfars honom; och hvad de rättfärdige begära, det varder dem gifvet.
25 Den ogudaktige är såsom ett väder, det framom går, och är icke mer till; men den rättfärdige består evigliga.
26 Såsom ättika gör ondt tandomen, och rök ögonen, så gör en försummelig dem ondt, som sända honom.
27 Herrans fruktan förmerar dagarna; men de ogudaktigas år varda förkortad.
28 Dens rättfardigas väntan skall fröjd varda; men de ogudaktigas hopp skall förtappadt varda.
29 Herrans väg är dens frommas tröst; men de ogerningsmän äro blödige.
30 Den rättfärdige varder aldrig nederslagen; men de ogudaktige skola icke blifva i landena.
31 Dens rättfärdigas mun bär fram vishet; men de vrångas mun skall utrotad blifva.
32 Dens rättfärdigas läppar lära helsosam ting; men de ogudaktigas mun är vrång.

Svenska Karl XII:s Bibel (1873) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗