로그인

시편 31편 Svenska Karl XII:s Bibel (1873)

Svenska Karl XII:s Bibel (1873) · 스웨덴어 · 시편 (Psalms) · 24절 · 대역: King James Version

🖍 이 판을 읽기 도구로 읽기 📖 무료성경
절Svenska Karl XII:s Bibel (1873)King James Version
1 En Psalm Davids, till att föresjunga. In thee, O Lord, do I put my trust; let me never be ashamed: deliver me in thy righteousness.
2 Herre, uppå dig förtröstar jag, låt mig aldrig på skam komma; fräls mig genom dina rättfärdighet. Bow down thine ear to me; deliver me speedily: be thou my strong rock, for an house of defence to save me.
3 Böj din öron till mig, hasteliga hjelp mig; var mig en stark klippa och en borg, att du hjelper mig. For thou art my rock and my fortress; therefore for thy name’s sake lead me, and guide me.
4 Ty du äst min klippa och min borg; att du dock för ditt Namns skull mig leda och föra ville; Pull me out of the net that they have laid privily for me: for thou art my strength.
5 Att du ville draga mig utu nätet, som de för mig ställt hafva; ty du äst min starkhet. Into thine hand I commit my spirit: thou hast redeemed me, O Lord God of truth.
6 Uti dina händer befaller jag min anda; du hafver mig förlöst, Herre, du trofaste Gud. I have hated them that regard lying vanities: but I trust in the Lord.
7 Jag hatar dem som hålla uppå lösaktiga läro; men jag hoppas till Herran. I will be glad and rejoice in thy mercy: for thou hast considered my trouble; thou hast known my soul in adversities;
8 Jag fröjdar mig, och är glad öfver dina godhet; att du anser mitt elände, och känner mina själ i nödene. And hast not shut me up into the hand of the enemy: thou hast set my feet in a large room.
9 Och du öfvergifver mig icke uti fiendans händer; du sätter mina fötter uppå vidt rum. Have mercy upon me, O Lord, for I am in trouble: mine eye is consumed with grief, yea, my soul and my belly.
10 Herre, var mig nådelig, ty mig är ångest; mitt ansigte är förfallet för sorgs skull, dertill min själ och min buk. For my life is spent with grief, and my years with sighing: my strength faileth because of mine iniquity, and my bones are consumed.
11 Ty mitt lefvande är förtärdt vordet af bedröfvelse, och mine år af suckande; min kraft är igenom mina missgerning förfallen, och min ben äro försmäktade. I was a reproach among all mine enemies, but especially among my neighbours, and a fear to mine acquaintance: they that did see me without fled from me.
12 Det går mig så illa, att jag är en stor försmädelse vorden minom grannom, och en styggelse minom kändom; de som mig se på gatone, de fly för mig. I am forgotten as a dead man out of mind: I am like a broken vessel.
13 Jag är förgäten af hjertat, såsom en döder; jag är vorden såsom ett sönderslaget kärile. For I have heard the slander of many: fear was on every side: while they took counsel together against me, they devised to take away my life.
14 Ty månge försmäda mig illa, så att hvar man skyr vid mig; de rådslå med hvarannan om mig, och akta taga mig lifvet bort. But I trusted in thee, O Lord: I said, Thou art my God.
15 Men jag, Herre, hoppas uppå dig, och säger: Du äst min Gud. My times are in thy hand: deliver me from the hand of mine enemies, and from them that persecute me.
16 Min tid står i dina händer; hjelp mig utu mina fiendars hand, och ifrå dem som mig förfölja. Make thy face to shine upon thy servant: save me for thy mercies’ sake.
17 Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare; hjelp mig genom dina godhet. Let me not be ashamed, O Lord; for I have called upon thee: let the wicked be ashamed, and let them be silent in the grave.
18 Herre, låt mig icke till skam varda, ty jag åkallar dig; de ogudaktige varde till skam, och tystade i helvete. Let the lying lips be put to silence; which speak grievous things proudly and contemptuously against the righteous.
19 Tystne de falske munnar, som tala emot den rättfärdiga hårdeliga, högmodiga och hånliga. Oh how great is thy goodness, which thou hast laid up for them that fear thee; which thou hast wrought for them that trust in thee before the sons of men!
20 Huru stor är din godhet, den du dem, som dig frukta, bevarat hafver; och bevisar dem, som trösta uppå dig, inför menniskors barn! Thou shalt hide them in the secret of thy presence from the pride of man: thou shalt keep them secretly in a pavilion from the strife of tongues.
21 Du förgömmer dem hemliga när dig för hvars mans trug; du förskyler dem i hyddone för de trätosamma tungor. Blessed be the Lord: for he hath shewed me his marvellous kindness in a strong city.
22 Lofvad vare Herren, att han mig en underlig godhet bevisat hafver, i enom fastom stad. For I said in my haste, I am cut off from before thine eyes: nevertheless thou heardest the voice of my supplications when I cried unto thee.
23 Ty jag sade i mine häpenhet: Jag är bortdrifven ifrå dine ögon; likväl hörde du mine böns röst, då jag till dig ropade. O love the Lord, all ye his saints: for the Lord preserveth the faithful, and plentifully rewardeth the proud doer.
24 Älsker Herran, alle hans helige. Herren bevarar de trogna, och vedergäller dem rikeliga, som högmod öfva. Varer tröste och oförfärade, alle I, som Herran förbiden. Be of good courage, and he shall strengthen your heart, all ye that hope in the Lord.

Svenska Karl XII:s Bibel (1873) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗
King James Version — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: GPL