마태복음 23장 Svenska Karl XII:s Bibel (1873)

Svenska Karl XII:s Bibel (1873) · 스웨덴어 · 마태복음 (Matthew) · 39절

🖍 이 판을 읽기 도구로 읽기 📖 무료성경

언어 판 책 장 대역 (나란히) 바로 가기

1 Då talade Jesus till folket, och till sina Lärjungar.
2 Sägandes: På Mose stol sitta de Skriftlärde och Phariseer.
3 Allt det de bjuda eder hålla, det håller och görer; men efter deras gerningar görer icke; ty de säga, och göra intet.
4 De binda tunga och odrägeliga bördor tillsamman, och lägga menniskomen på härdarna; men de vilja icke sjelfve röra dem med ett finger.
5 Men alla sina gerningar göra de, på det de skola varda sedde af menniskomen; de göra sina tänkeskrifter breda, och fållarna på sin kläder stora;
6 De sitta gerna främst vid borden, och i Synagogorna;
7 Och vilja gerna varda helsade på torgen, och heta af menniskomen: Rabbi, Rabbi.
8 Men I skolen icke låta kalla eder Rabbi; ty en är edar Mästare, Christus, och I ären alle bröder.
9 Och I skolen ingen fader kalla eder på jordene; ty en är edar Fader, som är i himlom.
10 Och I skolen icke låta kalla eder Mästare; ty en är edar Mästare, Christus.
11 Den som är ypperst ibland eder, han skall vara edar tjenare.
12 Ty den sig upphöjer, han skall varda förnedrad; och den sig förnedrar, han skall varda upphöjd.
13 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som tillsluten himmelriket för menniskomen; I gån icke der sjelfve in, och dem som in vilja, tillstädjen I icke ingå.
14 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som uppäten enkors hus, förebärande långa böner; fördenskull skolen I få dess hårdare fördömelse.
15 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som faren omkring vatten och land, att I skolen göra en Proselyt; och när han gjord är, gören I honom till helvetes barn, dubbelt mer än I sjelfve ären.
16 Ve eder, blinde ledare, ty I sägen: Hvilken som svär vid templet, det är intet; men den som svär vid guldet i templet, han är saker.
17 I galne och blinde; hvilket är yppare, guldet, eller templet som helgar guldet?
18 Och hvilken som svär vid altaret, det är intet; men den der svär vid offret, som deruppå är, han är saker.
19 I galne och blinde, hvilket är yppare, offret, eller altaret som helgar offret?
20 Derföre, den som svär vid altaret, han svär vid det sjelft, och vid allt det derpå är.
21 Och den som svär vid templet, han svär vid det sjelft, och vid honom som deruti bor.
22 Och den som svär vid himmelen, han svär vid Guds stol, och vid honom som deruppå sitter.
23 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som gören tiond af mynto, dill och kumin, och låten bestå det som svårast är i lagen, nämliga domen, barmhertigheten och tron; detta skulle man göra, och det andra icke låta.
24 I blinde ledare, som silen myggor, och uppsvälgen camelen.
25 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som gören drickekaret och fatet rent utantill; men innantill äro all ting full med rof och orenlighet.
26 Du blinde Pharisee, gör först rent det som är innantill i drickekaret, och i fatet, att det utvärtes är må ock rent varda.
27 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som ären like de grafvar, som utantill äro hvitmenade, hvilka utvärtes synas dägeliga; men innantill äro de fulla med de dödas ben och all orenlighet.
28 Så synes ock I utvärtes för menniskomen rättfärdige; men invärtes ären I fulle med skrymteri och odygd.
29 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som uppbyggen Propheternas grafvar, och pryden de rättfärdigas grifter,
30 Sägande: Hade vi varit i våra fäders tid, vi skullom icke hafva varit delaktige med dem i Propheternas blod.
31 Så betygen I då öfver eder sjelfva, att I ären deras barn, som Propheterna dråpo.
32 Nu väl, uppfyller ock I edra fäders mått.
33 I ormar, I huggormars afföda, huru skolen I undfly helvetes fördömelse?
34 Derföre, si, jag sänder till eder Propheter, och visa och Skriftlärda; och somliga af dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga af dem skolen I hudflänga i edra Synagogor, och förfölja ifrå den ena staden till den andra;
35 På det öfver eder skall komma allt rättfärdigt blod, som är utgjutet på jordene, ifrå dens rättfärdiga Abels blod, intill Zacharie, Barachie sons, blod, hvilken I dråpen emellan templet och altaret.
36 Sannerliga säger jag eder, att allt detta skall komma uppå detta slägtet.
37 Jerusalem, Jerusalem, du som dräper Propheterna, och stenar dem som äro sände till dig; huru ofta hafver jag velat församla din barn, lika som hönan församlar sina kycklingar under sina vingar, och I villen icke?
38 Si, edart hus skall eder blifva öde.
39 Ty jag säger eder: Efter denna tiden skolen I icke se mig, tilldess I skolen säga: Välsignad vare han, som kommer i Herrans Namn.

Svenska Karl XII:s Bibel (1873) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗