로그인

누가복음 4장 Svenska Karl XII:s Bibel (1873)

Svenska Karl XII:s Bibel (1873) · 스웨덴어 · 누가복음 (Luke) · 44절 · 대역: King James Version

🖍 이 판을 읽기 도구로 읽기 📖 무료성경
절Svenska Karl XII:s Bibel (1873)King James Version
1 Sedan gick Jesus ifrå Jordan igen, full med den Helga Anda, och vardt hafder af Andanom uti öknena; And Jesus being full of the Holy Ghost returned from Jordan, and was led by the Spirit into the wilderness,
2 Och frestades i fyratio dagar af djefvulen, och åt intet i de dagar; utan då de ändade voro, sedan hungrade honom. Being forty days tempted of the devil. And in those days he did eat nothing: and when they were ended, he afterward hungered.
3 Då sade djefvulen till honom: Äst du Guds Son, så säg till denna stenen, att han varder bröd. And the devil said unto him, If thou be the Son of God, command this stone that it be made bread.
4 Då svarade Jesus, och sade till honom: Det är skrifvet: Menniskan lefver icke allenast af bröd, utan af hvart och ett Guds ord. And Jesus answered him, saying, It is written, That man shall not live by bread alone, but by every word of God.
5 Och djefvulen hade honom på ett högt berg, och viste honom all rike i verldene, uti ett ögnablick. And the devil, taking him up into an high mountain, shewed unto him all the kingdoms of the world in a moment of time.
6 Och djefvulen sade till honom: Dig vill jag gifva all denna magten, och deras härlighet; ty de äro mig i händer gifven, och hvem jag vill, gifver jag dem. And the devil said unto him, All this power will I give thee, and the glory of them: for that is delivered unto me; and to whomsoever I will I give it.
7 Vill du nu falla ned, och tillbedja mig, så skola de all höra dig till. If thou therefore wilt worship me, all shall be thine.
8 Jesus svarade, och sade till honom: Gack bort ifrå mig, Satan; ty det är skrifvet: Din Herra Gud skall du tillbedja, och honom allena skall du dyrka. And Jesus answered and said unto him, Get thee behind me, Satan: for it is written, Thou shalt worship the Lord thy God, and him only shalt thou serve.
9 Och hade han honom till Jerusalem, och satte honom uppå tinnarna af templet, och sade till honom: Äst du Guds Son, så gif dig här nedföre. And he brought him to Jerusalem, and set him on a pinnacle of the temple, and said unto him, If thou be the Son of God, cast thyself down from hence:
10 Ty det är skrifvet: Han skall befalla sina Änglar om dig; att de skola förvara dig; For it is written, He shall give his angels charge over thee, to keep thee:
11 Och bära dig på sina händer, att du icke stöter din fot emot stenen. And in their hands they shall bear thee up, lest at any time thou dash thy foot against a stone.
12 Då svarade Jesus, och sade till honom: Det är sagdt: Du skall icke fresta Herran din Gud. And Jesus answering said unto him, It is said, Thou shalt not tempt the Lord thy God.
13 Och sedan djefvulen hade fullkomnat all frestelsen, for han ifrå honom till en tid. And when the devil had ended all the temptation, he departed from him for a season.
14 Och Jesus kom, genom Andans kraft, in i Galileen igen; och ryktet gick ut om honom i all den ängden deromkring. And Jesus returned in the power of the Spirit into Galilee: and there went out a fame of him through all the region round about.
15 Och han lärde i deras Synagogor, och vardt prisad af allom. And he taught in their synagogues, being glorified of all.
16 Och han kom till Nazareth, der han uppfödder var; och gick om Sabbathsdagen in i Synagogon, som hans sedvänja var, och stod upp, och ville läsa. And he came to Nazareth, where he had been brought up: and, as his custom was, he went into the synagogue on the sabbath day, and stood up for to read.
17 Då vardt honom fången Esaie Prophetens bok; och då han lät upp bokena, fann han det rummet, der skrifvet står: And there was delivered unto him the book of the prophet Esaias. And when he had opened the book, he found the place where it was written,
18 Herrans Ande är öfver mig, derföre att han hafver smort mig; till att förkunna Evangelium dem fattigom hafver han sändt mig, till att läka de förkrossada hjerta; till att predika de fångar frihet, och dem blindom syn, och dem sönderslagnom förlossning; The Spirit of the Lord is upon me, because he hath anointed me to preach the gospel to the poor; he hath sent me to heal the brokenhearted, to preach deliverance to the captives, and recovering of sight to the blind, to set at liberty them that are bruised,
19 Till att predika Herrans behageliga år. To preach the acceptable year of the Lord.
20 Sedan lade han boken tillhopa, och fick tjenarenom, och satte sig; och allas deras ögon, som i Synagogone vore, aktade på honom. And he closed the book, and he gave it again to the minister, and sat down. And the eyes of all them that were in the synagogue were fastened on him.
21 Då begynte han till att säga till dem: I dag är denna Skrift fullbordad för edor öron. And he began to say unto them, This day is this scripture fulfilled in your ears.
22 Och de båro honom alle vittnesbörd, och förundrade sig på de nådefulla ord, som gingo af hans mun, och sade: Är icke denne Josephs son? And all bare him witness, and wondered at the gracious words which proceeded out of his mouth. And they said, Is not this Joseph’s son?
23 Då sade han till dem: Visserliga mågen I säga till mig denna liknelsen: Läkare, läk dig sjelfvan; huru stor ting hafve vi hört i Capernaum skedd vara; gör ock sådana här i ditt fädernesland. And he said unto them, Ye will surely say unto me this proverb, Physician, heal thyself: whatsoever we have heard done in Capernaum, do also here in thy country.
24 Sade han: Sannerliga säger jag eder: Ingen Prophet är afhållen i sitt fädernesland. And he said, Verily I say unto you, No prophet is accepted in his own country.
25 Men jag säger eder i sanning: Många enkor voro i Israel, uti Elie tid, då himmelen igenlyckt var i tre år och sex månader, då stor hunger var öfver hela landet. But I tell you of a truth, many widows were in Israel in the days of Elias, when the heaven was shut up three years and six months, when great famine was throughout all the land;
26 Och till ingen af dem vardt Elias sänd; utan till ena enko uti Sareptha Sidons. But unto none of them was Elias sent, save unto Sarepta, a city of Sidon, unto a woman that was a widow.
27 Och månge spitelske voro i Israel, i Elisei Prophetens tid; och ingen af dem vardt ren gjord, förutan Naeman af Syrien. And many lepers were in Israel in the time of Eliseus the prophet; and none of them was cleansed, saving Naaman the Syrian.
28 Och alle, de i Synagogon voro, uppfylldes med vrede, då de detta hörde; And all they in the synagogue, when they heard these things, were filled with wrath,
29 Och uppreste sig emot honom, och drefvo honom utu staden, och ledde honom ut öfverst på klinten af berget, der deras stad på byggder var, och ville stört honom der utföre; And rose up, and thrust him out of the city, and led him unto the brow of the hill whereon their city was built, that they might cast him down headlong.
30 Men han gick midt igenom dem sin väg. But he passing through the midst of them went his way,
31 Och han kom ned till den staden Capernaum i Galileen; och der lärde han dem om Sabbatherna. And came down to Capernaum, a city of Galilee, and taught them on the sabbath days.
32 Och de förundrade sig på hans lärdom; ty med hans tal var väldighet. And they were astonished at his doctrine: for his word was with power.
33 Och uti Synagogon var en menniska besatt med en oren djefvuls anda; och han ropade med höga röst, And in the synagogue there was a man, which had a spirit of an unclean devil, and cried out with a loud voice,
34 Sägandes: Hej, hvad hafve vi med dig, Jesu Nazarene? Äst du kommen till att förderfva oss? Jag vet ho du äst, nämliga den Guds Helige. Saying, Let us alone; what have we to do with thee, thou Jesus of Nazareth? art thou come to destroy us? I know thee who thou art; the Holy One of God.
35 Och Jesus näpste honom, sägandes: Var tyst, och gack ut af honom. Och djefvulen kastade honom midt ibland dem, och gick ut af honom, och gjorde honom ingen skada. And Jesus rebuked him, saying, Hold thy peace, and come out of him. And when the devil had thrown him in the midst, he came out of him, and hurt him not.
36 Och en förfärelse kom öfver dem alla; och de talade inbördes med hvarannan, sägande: Hvad skall detta vara? Ty han bjuder de orena andar med magt och väldighet, och de gå ut. And they were all amazed, and spake among themselves, saying, What a word is this! for with authority and power he commandeth the unclean spirits, and they come out.
37 Och ryktet gick ut om honom allestäds i de landsändar deromkring. And the fame of him went out into every place of the country round about.
38 Då Jesus uppstod utu Synagogon, gick han in i Simons hus. Och Simons svära betvingades med stora skälfvosot; då bådo de honom för henne. And he arose out of the synagogue, and entered into Simon’s house. And Simon’s wife’s mother was taken with a great fever; and they besought him for her.
39 Och han trädde in till henne, och näpste skälfvone; och skälfvan öfvergaf henne; och hon stod straxt upp, och tjente dem. And he stood over her, and rebuked the fever; and it left her: and immediately she arose and ministered unto them.
40 Då solen nedergick, alle de som hade sjukt folk af allahanda sjukor, ledde dem till honom; och han lade händerna på hvar och en, och gjorde dem helbregda. Now when the sun was setting, all they that had any sick with divers diseases brought them unto him; and he laid his hands on every one of them, and healed them.
41 Foro också djeflarna ut af mångom, ropade och sade: Du äst Christus, Guds Son; då näpste han dem, och stadde icke till att de skulle tala; ty de visste, att han var Christus. And devils also came out of many, crying out, and saying, Thou art Christ the Son of God. And he rebuking them suffered them not to speak: for they knew that he was Christ.
42 Då dager vardt, gick han ut i ödemarken; och folket sökte honom, och kommo till honom, och förhöllo honom, att han icke skulle gå ifrå dem. And when it was day, he departed and went into a desert place: and the people sought him, and came unto him, and stayed him, that he should not depart from them.
43 Då sade han till dem: Andra städer måste jag ock predika Guds rike; ty jag är dertill sänd. And he said unto them, I must preach the kingdom of God to other cities also: for therefore am I sent.
44 Och han predikade uti de Synagogor i Galileen. And he preached in the synagogues of Galilee.

Svenska Karl XII:s Bibel (1873) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗
King James Version — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: GPL