로그인

사도행전 15장 Svenska Karl XII:s Bibel (1703)

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) · 스웨덴어 · 사도행전 (Acts) · 41절 · 대역: King James Version

🖍 이 판을 읽기 도구로 읽기 📖 무료성경
절Svenska Karl XII:s Bibel (1703)King James Version
1 Och kommo någre neder af Judeen, och lärde bröderna: Utan I låten eder omskära efter Mose sätt, så kunnen I icke blifva salige. And certain men which came down from Judea taught the brethren, and said, Except ye be circumcised after the manner of Moses, ye cannot be saved.
2 Då vardt en tvedrägt och träta, icke den minsta, så att Paulus och Barnabas föllo emot dem; och derföre skickade de att Paulus och Barnabas, och någre andre af dem, skulle uppfara till Apostlarna, och till Presterna i Jerusalem, för detta spörsmålets skull. When therefore Paul and Barnabas had no small dissension and disputation with them, they determined that Paul and Barnabas, and certain other of them, should go up to Jerusalem unto the apostles and elders about this question.
3 Och så vordo de förfordrade af församlingene, och foro genom Phenicien och Samarien, och förtäljde Hedningarnas omvändelse; och gjorde dermed allom brödromen stor glädje. And being brought on their way by the church, they passed through Phenice and Samaria, declaring the conversion of the Gentiles: and they caused great joy unto all the brethren.
4 När de nu kommo till Jerusalem, vordo de undfångne af församlingene, och af Apostlarna, och de äldsta; och de förkunnade allt det Gud hade gjort med dem. And when they were come to Jerusalem, they were received of the church, and of the apostles and elders, and they declared all things that God had done with them.
5 Då reste sig upp någre af de Phariseers parti, som vid trona tagit hade, sägande att man måste omskära dem, och bjuda uppå att man hålla skulle Mose lag. But there rose up certain of the sect of the Pharisees which believed, saying, That it was needful to circumcise them, and to command them to keep the law of Moses.
6 Då församlade sig Apostlarna och Presterna, till att ransaka om det ärendet. And the apostles and elders came together for to consider of this matter.
7 Och när nu fast derom frågadt var, stod Petrus upp, och sade till dem: I män och bröder, I veten, att uti förgången tid ibland oss hafver Gud utvalt, att Hedningarna hörde Evangelii ord genom min mun, och trodde. And when there had been much disputing, Peter rose up, and said unto them, Men and brethren, ye know how that a good while ago God made choice among us, that the Gentiles by my mouth should hear the word of the gospel, and believe.
8 Och Gud, som hjertat känner, vittnade med dem, gifvandes dem den Helga Anda, så väl som oss; And God, which knoweth the hearts, bare them witness, giving them the Holy Ghost, even as he did unto us;
9 Och gjorde ingen åtskilnad emellan oss och dem; utan rengjorde deras hjerta genom trona. And put no difference between us and them, purifying their hearts by faith.
10 Hvi fresten I då nu Gud, att I viljen lägga det ok på Lärjungarnas hals, det hvarken våra fäder eller vi bära kunde? Now therefore why tempt ye God, to put a yoke upon the neck of the disciples, which neither our fathers nor we were able to bear?
11 Utan genom Herrans Jesu Christi nåd tro vi, att vi skole salige varda, såsom ock de. But we believe that through the grace of the Lord Jesus Christ we shall be saved, even as they.
12 Då tigde hele hopen, och hörde på Barnabas, och Paulus, som förtäljde hvad tecken och under Gud, genom dem, ibland Hedningarna gjort hade. Then all the multitude kept silence, and gave audience to Barnabas and Paul, declaring what miracles and wonders God had wrought among the Gentiles by them.
13 När de tystnade, svarade Jacobus, och sade: I män och bröder, hörer mig. And after they had held their peace, James answered, saying, Men and brethren, hearken unto me:
14 Simeon hafver förtäljt, huruledes Gud först sökt hafver, och anammat ett folk till sitt Namn utaf Hedningarna. Simeon hath declared how God at the first did visit the Gentiles, to take out of them a people for his name.
15 Och med honom draga öfverens Propheternas ord; såsom skrifvet är: And to this agree the words of the prophets; as it is written,
16 Derefter vill jag komma igen, och åter uppbygga Davids tabernakel, som förfallet är; och vill bota de refvor, som derpå äro, och upprätta det; After this I will return, and will build again the tabernacle of David, which is fallen down; and I will build again the ruins thereof, and I will set it up:
17 Att det som qvart är af menniskorna skola spörja efter Herran, och desslikes alle Hedningar, öfver hvilka mitt Namn nämndt är, säger Herren, som allt detta gör. That the residue of men might seek after the Lord, and all the Gentiles, upon whom my name is called, saith the Lord, who doeth all these things.
18 Gudi äro all hans verk kunnig, ifrå verldenes begynnelse. Known unto God are all his works from the beginning of the world.
19 Derföre besluter jag, att man icke skall bekymra dem som af Hedningarna omvändas till Gud; Wherefore my sentence is, that we trouble not them, which from among the Gentiles are turned to God:
20 Utan att man skrifver dem till, att de hafva återhåll af afgudars besmittelse, och M boleri och af det som förqvafdt är, och af blod. But that we write unto them, that they abstain from pollutions of idols, and from fornication, and from things strangled, and from blood.
21 Ty Moses hafver af ålder i alla städer dem som honom predika uti Synagogorna, der han på alla Sabbather läsen varder. For Moses of old time hath in every city them that preach him, being read in the synagogues every sabbath day.
22 Då belefvade Apostlarna och Presterna med hela församlingene, att man utvalde några män af dem, och sände till Antiochien med Paulo och Barnaba; nämliga Judas, som kallades Barsabas, och Silas, som voro yppersta männerna ibland bröderna. Then pleased it the apostles and elders, with the whole church, to send chosen men of their own company to Antioch with Paul and Barnabas; namely, Judas surnamed Barsabas, and Silas, chief men among the brethren:
23 Och de fingo dem bref i händerna, vid detta sinnet: Vi Apostlar, och äldste, och bröder, önskom dem brödrom, som äro af Hedningomen uti Antiochien, och Syrien, och Cilicien, helso. And they wrote letters by them after this manner; The apostles and elders and brethren send greeting unto the brethren which are of the Gentiles in Antioch and Syria and Cilicia:
24 Efter vi hört hafve, att någre äro utgängne af oss, och hafva förvillt eder med läro, och förvändt edra själar, bjudandes att I skolen lata eder omskära, och hälla Jagen, dem vi det icke befallt hafve; Forasmuch as we have heard, that certain which went out from us have troubled you with words, subverting your souls, saying, Ye must be circumcised, and keep the law: to whom we gave no such commandment:
25 Derföre syntes oss endrägteliga i våra församling att taga några män ut, och sända till eder, med oss älskeligom Barnaba och Paulo; It seemed good unto us, being assembled with one accord, to send chosen men unto you with our beloved Barnabas and Paul,
26 Som äro de män, som sina själar utsatt hafva, för vårs Herras Jesu Christi Namn. Men that have hazarded their lives for the name of our Lord Jesus Christ.
27 Så sände vi nu Judas och Silas, de som ock med munnen skola säga eder det samma. We have sent therefore Judas and Silas, who shall also tell you the same things by mouth.
28 Ty dem Helga Anda, och oss, syntes ingen yttermera tunga lägga på eder, utan dessa stycken som af nödene äro; For it seemed good to the Holy Ghost, and to us, to lay upon you no greater burden than these necessary things;
29 Nämliga att I hafven återhåll af thy som afgudom offradt är, och af blod, och af det förqvafdt är, och af boleri; för hvilken stycke om I eder förvaren, så gören I väl. Farer väl. That ye abstain from meats offered to idols, and from blood, and from things strangled, and from fornication: from which if ye keep yourselves, ye shall do well. Fare ye well.
30 När de nu hade fått sin afsked, kommo de till Antiochien; och församlade den meniga man, och fingo dem brefvet. So when they were dismissed, they came to Antioch: and when they had gathered the multitude together, they delivered the epistle:
31 När de det läsit hade, vordo de glade af den trösten. Which when they had read, they rejoiced for the consolation.
32 Men Judas och Silas, efter de ock voro Propheter, förmanade de bröderna med mång ord, och styrkte dem; And Judas and Silas, being prophets also themselves, exhorted the brethren with many words, and confirmed them.
33 Och blefvo der i någon tid; och vordo sedan igensände med fred ifrå bröderna till Apostlarna. And after they had tarried there a space, they were let go in peace from the brethren unto the apostles.
34 Och Silas täcktes att blifva der. Notwithstanding it pleased Silas to abide there still.
35 Men Paulus och Barnabas vistades i Antiochien, lärandes och förkunnandes Herrans ord, med mångom androm. Paul also and Barnabas continued in Antioch, teaching and preaching the word of the Lord, with many others also.
36 Men efter några dagar sade Paulus till Barnabas: Vi vilje fara tillbaka igen, och bese våra bröder, i alla städer der vi Herrans ord förkunnat hafve, huru de hafva sig. And some days after Paul said unto Barnabas, Let us go again and visit our brethren in every city where we have preached the word of the Lord, and see how they do.
37 Men Barnabas rådde, att de skulle taga med sig Johannem, den ock Marcus kallades. And Barnabas determined to take with them John, whose surname was Mark.
38 Då ville icke Paulus, att den skulle följa dem, som hade trädt ifrå dem i Pamphylien, och icke följt dem till verket. But Paul thought not good to take him with them, who departed from them from Pamphylia, and went not with them to the work.
39 Och så skarp vardt deras träta, att den ene skiljdes ifrå den andra. Och Barnabas tog Marcum till sig, och seglade till Cypren. And the contention was so sharp between them, that they departed asunder one from the other: and so Barnabas took Mark, and sailed unto Cyprus;
40 Men Paulus utvalde Silam, och for sina färde, befallder i Guds nåd af bröderna; And Paul chose Silas, and departed, being recommended by the brethren unto the grace of God.
41 Och vandrade omkring i Syrien och Cilicien, styrkandes församlingarna. And he went through Syria and Cilicia, confirming the churches.

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗
King James Version — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: GPL