로그인

마가복음 14장 Svenska Karl XII:s Bibel (1703)

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) · 스웨덴어 · 마가복음 (Mark) · 72절 · 대역: King James Version

🖍 이 판을 읽기 도구로 읽기 📖 무료성경
절Svenska Karl XII:s Bibel (1703)King James Version
1 Och två dagar derefter instundade Påska och Sötbrödsdagarna; och de öfverste Presterna och de Skriftlärde sökte efter, huru de kunde svikliga få fatt på honom, och döda honom. After two days was the feast of the passover, and of unleavened bread: and the chief priests and the scribes sought how they might take him by craft, and put him to death.
2 Men de sade: Icke om högtidsdagen, att ett upplopp icke sker ibland folket. But they said, Not on the feast day, lest there be an uproar of the people.
3 Och då han var i Bethanien, i den spitelska Simons hus, vid han satt till bords, kom en qvinnna, som hade ett glas med oförfalskadt och kosteligit nardus smörjelse; hon bröt glaset sönder, och utgöt det på hans hufvud. And being in Bethany in the house of Simon the leper, as he sat at meat, there came a woman having an alabaster box of ointment of spikenard very precious; and she brake the box, and poured it on his head.
4 Så voro der någre, som icke togo det väl vid sig, och sade: Hvarefter förspilles denna smörjelsen? And there were some that had indignation within themselves, and said, Why was this waste of the ointment made?
5 Ty det måtte väl varit såldt mer än för trehundrade penningar, och gifvet fattigom; och läto illa på henne. For it might have been sold for more than three hundred pence, and have been given to the poor. And they murmured against her.
6 Då sade Jesus: Låter henne med frid; hvi gören I henne illa tillfrids? Hon hafver gjort en god gerning på mig; And Jesus said, Let her alone; why trouble ye her? she hath wrought a good work on me.
7 Ty I hafven alltid fattiga när eder; och när som helst I viljen, kunnen I göra dem till godo; men mig hafven I icke alltid. For ye have the poor with you always, and whensoever ye will ye may do them good: but me ye have not always.
8 Det hon kunde, det gjorde hon; hon är förekommen att smörja min lekamen till begrafning. She hath done what she could: she is come aforehand to anoint my body to the burying.
9 Sannerliga säger jag eder: Hvar detta Evangelium predikadt varder uti hela verldene, skall ock detta, som hon gjorde, sagdt varda, henne till åminnelse. Verily I say unto you, Wheresoever this gospel shall be preached throughout the whole world, this also that she hath done shall be spoken of for a memorial of her.
10 Och Judas Ischarioth, en af de tolf, gick bort till de öfversta Presterna, på det han skulle förråda honom dem i händer. And Judas Iscariot, one of the twelve, went unto the chief priests, to betray him unto them.
11 När de det hörde, vordo de glade, och lofvade honom, att de ville gifva honom penningar; och han sökte, huru han lämpeligast kunde förråda honom. And when they heard it, they were glad, and promised to give him money. And he sought how he might conveniently betray him.
12 På första Sötbrödsdagen, då man offrade Påskalambet, sade hans Lärjungar till honom: Hvar vill du, att vi skole gå och reda till, att du äter Påskalambet? And the first day of unleavened bread, when they killed the passover, his disciples said unto him, Where wilt thou that we go and prepare that thou mayest eat the passover?
13 Och han sände två af sina Lärjungar, och sade till dem: Går in i staden, och der möter eder en man, bärandes ena kruko vatten; följer honom efter; And he sendeth forth two of his disciples, and saith unto them, Go ye into the city, and there shall meet you a man bearing a pitcher of water: follow him.
14 Och hvar han ingår, säger till husbondan: Mästaren låter säga dig: Hvar är gästahuset, der jag med minom Lärjungom kan äta Påskalambet? And wheresoever he shall go in, say ye to the goodman of the house, The Master saith, Where is the guestchamber, where I shall eat the passover with my disciples?
15 Och han skall visa eder en stor sal, beredd och tillpyntad; der reder till för oss. And he will shew you a large upper room furnished and prepared: there make ready for us.
16 Och hans Lärjungar gingo ut, och kommo in i staden, och funno som han dem sagt hade, och tillredde Påskalambet. And his disciples went forth, and came into the city, and found as he had said unto them: and they made ready the passover.
17 Då nu aftonen vardt, kom han med de tolf. And in the evening he cometh with the twelve.
18 Och vid de såto till bords, och åto, sade Jesus: Sannerliga säger jag eder, en af eder, som äter med mig, skall förråda mig. And as they sat and did eat, Jesus said, Verily I say unto you, One of you which eateth with me shall betray me.
19 Men de begynte vara illa tillfrids, och sade till honom, hvar i sin stad: Är det jag? och den andre: Är det jag? And they began to be sorrowful, and to say unto him one by one, Is it I? and another said, Is it I?
20 Han svarade och sade till dem: En af de tolf, den söm tager i fatet med mig. And he answered and said unto them, It is one of the twelve, that dippeth with me in the dish.
21 Ja, menniskones Son varder så gångandes, som skrifvet är om honom; men ve de mennisko, genom hvilken menniskones Son varder förrådder; de mennisko vore bättre, att hon icke vore född. The Son of man indeed goeth, as it is written of him: but woe to that man by whom the Son of man is betrayed! good were it for that man if he had never been born.
22 Och vid de åto, tog Jesus brödet; tackade, och bröt det, och gaf dem, och sade: Tager, äter, detta är min lekamen; And as they did eat, Jesus took bread, and blessed, and brake it, and gave to them, and said, Take, eat: this is my body.
23 Och tog kalken, och tackade, och gaf dem; och de drucko deraf alle. And he took the cup, and when he had given thanks, he gave it to them: and they all drank of it.
24 Och sade han till dem: Detta är min blod, dess nya Testamentsens, hvilken för många utgjuten Varder. And he said unto them, This is my blood of the new testament, which is shed for many.
25 Sannerliga säger jag eder: Härefter skall jag icke dricka af vinträs frukt, intill den dagen att jag dricker det nytt i Guds rike. Verily I say unto you, I will drink no more of the fruit of the vine, until that day that I drink it new in the kingdom of God.
26 Och då de hade sagt lofsången, gingo de ut på Oljoberget. And when they had sung an hymn, they went out into the mount of Olives.
27 Och Jesus sade till dem: I skolen alle i denna nattene förargas på mig; ty det är skrifvet: Jag skall slå herdan, och fåren varda förskingrad. And Jesus saith unto them, All ye shall be offended because of me this night: for it is written, I will smite the shepherd, and the sheep shall be scattered.
28 Men då jag är uppstånden, vill jag gå fram för eder uti Galileen. But after that I am risen, I will go before you into Galilee.
29 Då sade Petrus till honom: Om än alle förargades, skall jag icke förargas. But Peter said unto him, Although all shall be offended, yet will not I.
30 Jesus sade till honom: Sannerliga säger jag dig, i dag, i denna natt, förr än hanen hafver två resor galit, skall du tre resor försaka mig. And Jesus saith unto him, Verily I say unto thee, That this day, even in this night, before the cock crow twice, thou shalt deny me thrice.
31 Då sade han ändå ytterligare: Ja, skulle jag än dö med dig, jag skall icke försaka dig. Sammalunda sade de ock alle. But he spake the more vehemently, If I should die with thee, I will not deny thee in any wise. Likewise also said they all.
32 Och de kommo på den platsen, som kallades Gethsemane. Och han sade till sina Lärjungar: Sitter här, så länge jag går afsides, till att bedja. And they came to a place which was named Gethsemane: and he saith to his disciples, Sit ye here, while I shall pray.
33 Och så tog han med sig Petrum, och Jacobum, och Johannem, och begynte till att förskräckas och ängslas; And he taketh with him Peter and James and John, and began to be sore amazed, and to be very heavy;
34 Och sade till dem: Min själ är bedröfvadallt intill döden; blifver här, och vaker. And saith unto them, My soul is exceeding sorrowful unto death: tarry ye here, and watch.
35 Och han gick litet fram bätter, och föll ned på jordena, och bad att, om möjeligit vore, skulle den stunden undgå honom; And he went forward a little, and fell on the ground, and prayed that, if it were possible, the hour might pass from him.
36 Och sade: Abba, Fader; all ting äro dig möjelig; unddrag mig denna kalken; dock icke hvad jag vill, utan hvad du vill. And he said, Abba, Father, all things are possible unto thee; take away this cup from me: nevertheless not what I will, but what thou wilt.
37 Och han kom, och fann dem sofvande, och sade till Petrum: Simon, sofver du? Förmådde du icke vaka ena stund? And he cometh, and findeth them sleeping, and saith unto Peter, Simon, sleepest thou? couldest not thou watch one hour?
38 Vaker, och beder, att I icke kommen uti frestelse; anden är viljog, men köttet är svagt. Watch ye and pray, lest ye enter into temptation. The spirit truly is ready, but the flesh is weak.
39 Och så gick han åter bort, och bad; och talade samma orden. And again he went away, and prayed, and spake the same words.
40 Och då han kom igen, fann han dem åter sofvande; ty deras ögon voro tung; och de visste icke hvad de honom svarade. And when he returned, he found them asleep again, (for their eyes were heavy,) neither wist they what to answer him.
41 Och han kom tredje gången, och sade till dem: Ja, sofver nu, och hvi ler eder; det är nog, stunden är kommen: Si, menniskones Son varder öfverantvardad uti syndares händer. And he cometh the third time, and saith unto them, Sleep on now, and take your rest: it is enough, the hour is come; behold, the Son of man is betrayed into the hands of sinners.
42 Står upp, låt oss gå: Si, den mig förråder, är hardt när. Rise up, let us go; lo, he that betrayeth me is at hand.
43 Och straxt, med samma orden, steg Judas fram, den der en var af de tolf; och med honom ett stort tal folk, med svärd och stafrar, ifrå de öfversta Presterna, och de Skriftlärda, och de äldsta. And immediately, while he yet spake, cometh Judas, one of the twelve, and with him a great multitude with swords and staves, from the chief priests and the scribes and the elders.
44 Så hade den, som förrådde honom, gifvit dem ett tecken, sägandes: Hvilken jag kysser, den äret; tager fatt på honom, och förer honom varliga. And he that betrayed him had given them a token, saying, Whomsoever I shall kiss, that same is he; take him, and lead him away safely.
45 Och som handkorn, trädde han hasteliga fram till honom, och sade till honom: Rabbi, Rabbi; och kysste honom. And as soon as he was come, he goeth straightway to him, and saith, Master, master; and kissed him.
46 Då bäro de händer på honom, och grepo honom. And they laid their hands on him, and took him.
47 Men en, af de der när stodo, drog ut sitt svärd, och slog öfversta Prestens tjenare, och högg honom ett öra af. And one of them that stood by drew a sword, and smote a servant of the high priest, and cut off his ear.
48 Och Jesus svarade, och sade till dem: Såsom till en röfvare ären I utgängne, med svärd och stafrar, till att gripa mig. And Jesus answered and said unto them, Are ye come out, as against a thief, with swords and with staves to take me?
49 Jag hafver hvar dag varit när eder i templet, och lärt, och I togen intet fatt på mig; men detta sker, på det att Skrifterna skola fullbordas. I was daily with you in the temple teaching, and ye took me not: but the scriptures must be fulfilled.
50 Och Lärjungarna gåfvo honom då alle öfver, och flydde. And they all forsook him, and fled.
51 Men en unger man följ de honom, klädd på blotta kroppen uti ett linkläde; och unge män grepo honom. And there followed him a certain young man, having a linen cloth cast about his naked body; and the young men laid hold on him:
52 Men han lät fara linklädet, och kom undan ifrå dem naken. And he left the linen cloth, and fled from them naked.
53 Så ledde de Jesum till den öfversta Presten, och med honom församlades alle Öfverste Presterna, och de äldste, och Skriftlärde. And they led Jesus away to the high priest: and with him were assembled all the chief priests and the elders and the scribes.
54 Och Petrus följde långt efter honom, tilldess han kom uti den öfversta Prestens palats; och satte sig ibland tjenarena, och värmde sig vid ljuset. And Peter followed him afar off, even into the palace of the high priest: and he sat with the servants, and warmed himself at the fire.
55 Men de öfverste Presterna, och hela Rådet, sökte efter vittne emot Jesum, att de måtte låta döda honom; och kunde dock ingen finna; And the chief priests and all the council sought for witness against Jesus to put him to death; and found none.
56 Ty månge hade burit falskt vittnesbörd emot honom; dock gjorde deras vittnesbörd icke fyllest. For many bare false witness against him, but their witness agreed not together.
57 Då stodo någre upp, och båro falskt vittnesbörd emot honom, och sade: And there arose certain, and bare false witness against him, saying,
58 Vi hörde honom säga: Jag vill nederslå detta templet, som är med händer uppbygdt, och i tre dagar sätta ett annat upp igen, utan händer uppbygdt. We heard him say, I will destroy this temple that is made with hands, and within three days I will build another made without hands.
59 Och deras vittnesbörd gjorde ändå icke fyllest. But neither so did their witness agree together.
60 Då stod den öfverste Presten upp ibland dem, och frågade Jesum, sägandes: Svarar du intet? Hvad vittna desse emot dig? And the high priest stood up in the midst, and asked Jesus, saying, Answerest thou nothing? what is it which these witness against thee?
61 Men han tigde, och svarade platt intet. Äter sporde den öfverste Presten, och sade till honom: Äst du Christus, dens välsignades Son? But he held his peace, and answered nothing. Again the high priest asked him, and said unto him, Art thou the Christ, the Son of the Blessed?
62 Jesus sade: Jag är så; och I skolen få se menniskones Son sitta på kraftenes högra hand, och komma i himmelens sky. And Jesus said, I am: and ye shall see the Son of man sitting on the right hand of power, and coming in the clouds of heaven.
63 Då ref den öfverste Presten sin kläder Bönder, och sade: Hvad behöfve vi numera vittne? Then the high priest rent his clothes, and saith, What need we any further witnesses?
64 I horden hädelsen. Hvad synes eder? Då fördömde de honom alle, att han var Baker till döds. Ye have heard the blasphemy: what think ye? And they all condemned him to be guilty of death.
65 Och somlige begynte till att spotta på honom, och förtäcka hans ansikte, och slå honom med näfvarna, sägande till honom: Spå till. Och tjenarena kindpustade honom. And some began to spit on him, and to cover his face, and to buffet him, and to say unto him, Prophesy: and the servants did strike him with the palms of their hands.
66 Och Petrus var nedre i palatset; då kom en öfversta Prestens tjensteqvinna; And as Peter was beneath in the palace, there cometh one of the maids of the high priest:
67 Och då hon fick se Petrum värma sig, Båg hon på honom, och sade: Du vast ock med Jesu Nazareno. And when she saw Peter warming himself, she looked upon him, and said, And thou also wast with Jesus of Nazareth.
68 Då nekade han, och sade: Jag känner honom intet, ej heller vet jag hvad du säger. Och så gick han ut i garden, och hanen gol. But he denied, saying, I know not, neither understand I what thou sayest. And he went out into the porch; and the cock crew.
69 Och qvinnan såg honom åter, och begynte säga till de der när stodo: Denne är utaf dem. And a maid saw him again, and began to say to them that stood by, This is one of them.
70 Då nekade han åter. Och litet derefter talade de åter till Petrum, som när stodo: Sannerliga äst du utaf dem; ty du äst ock en Galileisk man, och ditt mål lyder derefter. And he denied it again. And a little after, they that stood by said again to Peter, Surely thou art one of them: for thou art a Galilean, and thy speech agreeth thereto.
71 Då begynte han till att förbanna sig, och svärja: Jag känner icke denna mannen, der I om talen. But he began to curse and to swear, saying, I know not this man of whom ye speak.
72 Och äter gol hanen. Då begynte Petrus draga till minnes det ordet, som Jesus hade sagt till honom: Förr än hanen hafver galit två resor, skall du försaka mig tre resor. Och han begynte till att gråta. And the second time the cock crew. And Peter called to mind the word that Jesus said unto him, Before the cock crow twice, thou shalt deny me thrice. And when he thought thereon, he wept.

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗
King James Version — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: GPL