로그인

누가복음 4장 Svenska Karl XII:s Bibel (1703)

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) · 스웨덴어 · 누가복음 (Luke) · 44절 · 대역: King James Version

🖍 이 판을 읽기 도구로 읽기 📖 무료성경
절Svenska Karl XII:s Bibel (1703)King James Version
1 Sedan gick JEsus ifrå Jordan igen, full med den Heliga Anda, och wardt hafder af Andanom uti öknena. And Jesus being full of the Holy Ghost returned from Jordan, and was led by the Spirit into the wilderness,
2 Och frestades i fyratio dagar af djefwulen, och åt intet i de dagar; utan då de ändade woro, sedan hungrade honom. Being forty days tempted of the devil. And in those days he did eat nothing: and when they were ended, he afterward hungered.
3 Då sade djefwulen til honom: Äst du Guds Son, så säg til denna stenen, at han warder bröd. And the devil said unto him, If thou be the Son of God, command this stone that it be made bread.
4 Då swarade JEsus, och sade til honom: Det är skrifwit: Menniskan lefwer icke allenast af bröd, utan af hwart och et Guds ord. And Jesus answered him, saying, It is written, That man shall not live by bread alone, but by every word of God.
5 Och djefwulen hade honom på ett högt berg, och wiste honom all rike i werldene, uti ett ögonblick . And the devil, taking him up into an high mountain, shewed unto him all the kingdoms of the world in a moment of time.
6 Och djefwulen sade till honom: Dig will jag gifwa all denna magten, och deras härlighet; ty de äro mig i händer gifwen, och hwem jag will, gifwer jag dem. And the devil said unto him, All this power will I give thee, and the glory of them: for that is delivered unto me; and to whomsoever I will I give it.
7 Wilt du nu falla ned, och tilbedja mig, så skola de all höra dig til. If thou therefore wilt worship me, all shall be thine.
8 JEsus swarade, och sade till honom: Gå bort ifrå mig, Satan; ty det är skrifwit: Din HERra Gud skalt du tilbedja, och honom allena skalt du dyrka. And Jesus answered and said unto him, Get thee behind me, Satan: for it is written, Thou shalt worship the Lord thy God, and him only shalt thou serve.
9 Och hade han honom till Jerusalem, och satte honom upp på tinnarna af templet, och sade till honom: Äst du Guds Son, så gif dig här nedföre. And he brought him to Jerusalem, and set him on a pinnacle of the temple, and said unto him, If thou be the Son of God, cast thyself down from hence:
10 Ty det är skrifwit: Han skall befalla sina Änglar om dig, att de skola förwara dig: For it is written, He shall give his angels charge over thee, to keep thee:
11 Och bära dig på sina händer, att du icke stöter din fot emot stenen. And in their hands they shall bear thee up, lest at any time thou dash thy foot against a stone.
12 Då swarade JEsus, och sade til honom: Det är sagdt: Du skalt icke fresta HERran din Gud. And Jesus answering said unto him, It is said, Thou shalt not tempt the Lord thy God.
13 Och sedan djefwulen hade fullkomnat all frestelsen, for han ifrå honom til en tid. And when the devil had ended all the temptation, he departed from him for a season.
14 Och JESus kom genom Andans kraft, in i Galileen igen; och ryktet gick ut om honom i all den ängden deromkring. And Jesus returned in the power of the Spirit into Galilee: and there went out a fame of him through all the region round about.
15 Och han lärde i deras Synagogor, och wardt prisad af allom. And he taught in their synagogues, being glorified of all.
16 Och Han kom till Nazareth, der Han upfödder war, och gick om Sabbathsdagen in i Synagogan, som hans sedwänja war, och stod up, och wille läsa. And he came to Nazareth, where he had been brought up: and, as his custom was, he went into the synagogue on the sabbath day, and stood up for to read.
17 Då wardt honom fången Esaie Prophetens bok; och då han lät up bokena, fann han det rummet, der skrifwit står: And there was delivered unto him the book of the prophet Esaias. And when he had opened the book, he found the place where it was written,
18 HERrans Ande är öfwer mig, derföre, at han hafwer smort mig; til at förkunna Evangelium dem fattigom hafwer han sändt mig, til at läka de förkrossada hjerta, til at predika de fångar frihet, och de blindom syn, och dem sönderslagnom förlossning; The Spirit of the Lord is upon me, because he hath anointed me to preach the gospel to the poor; he hath sent me to heal the brokenhearted, to preach deliverance to the captives, and recovering of sight to the blind, to set at liberty them that are bruised,
19 Til at predika HERrans behageliga år. To preach the acceptable year of the Lord.
20 Sedan lade han boken tilhopa, och fick tjenarenom, och satte sig; och allas deras ögon, som i synagogone woro, aktade på honom. And he closed the book, and he gave it again to the minister, and sat down. And the eyes of all them that were in the synagogue were fastened on him.
21 Då begynte han til at säga til dem: I dag är denna Skrift fullbordad för edor öron. And he began to say unto them, This day is this scripture fulfilled in your ears.
22 Och de båro honom alle wittnesbörd, och förundrade sig på de nådefulla ord, som gingo af hans mun, och sade: Är icke denne Josephs son? And all bare him witness, and wondered at the gracious words which proceeded out of his mouth. And they said, Is not this Joseph’s son?
23 Då sade han til dem: Wisserliga mågen I säga till mig denna liknelsen: Läkare, läk dig sjelfwan; huru stor ting hafwe wi hört i Capernaum skedd wara; gör ock sådana här i ditt fädernesland. And he said unto them, Ye will surely say unto me this proverb, Physician, heal thyself: whatsoever we have heard done in Capernaum, do also here in thy country.
24 Sade han: Sannerliga säger jag eder: Ingen Prophet är afhållen i sitt fädernesland. And he said, Verily I say unto you, No prophet is accepted in his own country.
25 Men jag säger eder i sanning: Många enkor woro i Israel, uti Elie tid, då himmelen igenlyckt war i tre år och sex månader, då stor hunger war öfwer hela landet. But I tell you of a truth, many widows were in Israel in the days of Elias, when the heaven was shut up three years and six months, when great famine was throughout all the land;
26 Och til ingen af dem wardt Elias sänd; utan til ena enko uti Sarepta Sidons. But unto none of them was Elias sent, save unto Sarepta, a city of Sidon, unto a woman that was a widow.
27 Och månge spitelske woro i Israel, i Elise Prophetens tid, och ingen af dem wardt ren gjord, förutom Naeman af Syrien. And many lepers were in Israel in the time of Eliseus the prophet; and none of them was cleansed, saving Naaman the Syrian.
28 Och alle de i synagogon woro, upfyltes med wrede, då de detta hörde; And all they in the synagogue, when they heard these things, were filled with wrath,
29 Och upreste sig emot honom, och drefwo honom utu staden, och ledde honom ut öfwerst på klinten af berget, der deras stad på bygder war, och wille stört honom der utföre; And rose up, and thrust him out of the city, and led him unto the brow of the hill whereon their city was built, that they might cast him down headlong.
30 Men han gick midt igenom dem sin wäg: But he passing through the midst of them went his way,
31 Och han kom ned til den staden Capernaum i Galileen; och der lärde han dem om Sabbatherna. And came down to Capernaum, a city of Galilee, and taught them on the sabbath days.
32 Och de förundrade sig på hans lärdom; ty med hans tal war wäldighet. And they were astonished at his doctrine: for his word was with power.
33 Och uti Synagogon war en menniska, besatt med en oren djefwuls anda, och han ropade med höga röst; And in the synagogue there was a man, which had a spirit of an unclean devil, and cried out with a loud voice,
34 Sägandes: Hej, hwad hafwe wi med dig, JEsu Nazarene? Äst du kommen til at förderfwa oss? Jag wet ho du äst, nemliga den Guds Helige. Saying, Let us alone; what have we to do with thee, thou Jesus of Nazareth? art thou come to destroy us? I know thee who thou art; the Holy One of God.
35 Och JEsus näpste honom, sägandes: War tyst, och gack ut af honom. Och djefwulen kastade honom midt ibland dem, och gick ut af honom, och gjorde honom ingen skada. And Jesus rebuked him, saying, Hold thy peace, and come out of him. And when the devil had thrown him in the midst, he came out of him, and hurt him not.
36 Och en förfärelse kom öfwer dem alla; och de talade inbördes med hwarannan, sägande: Hwad skall detta wara? Ty Han bjuder de orena andar med magt och wäldighet, och de gå ut. And they were all amazed, and spake among themselves, saying, What a word is this! for with authority and power he commandeth the unclean spirits, and they come out.
37 Och ryktet gick ut om honom allestäds i de landsändar deromkring. And the fame of him went out into every place of the country round about.
38 Då JEsus upstod utu Synagogon, gick han in i Simons hus. Och Simons swära betwingades med stora skälfwosot; då bådo de honom för henne. And he arose out of the synagogue, and entered into Simon’s house. And Simon’s wife’s mother was taken with a great fever; and they besought him for her.
39 Och han trädde in til henne, och näpste skälfwone; och skälfwan öfwergaf henne; och hon stod straxt up, och tjenade dem. And he stood over her, and rebuked the fever; and it left her: and immediately she arose and ministered unto them.
40 Då solen nedgick, alle de som hade sjukt folk af allahanda sjukor, ledde dem till honom, och han lade händerna på hwar och en, och gjorde dem helbregda. Now when the sun was setting, all they that had any sick with divers diseases brought them unto him; and he laid his hands on every one of them, and healed them.
41 Foro också djeflarne ut af mångom, ropade och sade: Du är Christus, Guds Son; Då näpste han dem, och stadde icke til, at de skulle tala; ty de wisste, att han war Christus. And devils also came out of many, crying out, and saying, Thou art Christ the Son of God. And he rebuking them suffered them not to speak: for they knew that he was Christ.
42 Då dager wardt, gick han ut i ödemarken; och folket sökte honom, och kommo till honom, och förhöllo honom, at han icke skulle gå ifrå dem. And when it was day, he departed and went into a desert place: and the people sought him, and came unto him, and stayed him, that he should not depart from them.
43 Då sade han til dem: Andra städer måste jag ock predika Guds rike; ty jag är dertil sänd. And he said unto them, I must preach the kingdom of God to other cities also: for therefore am I sent.
44 Och han predikade uti de Synagogor i Galileen. And he preached in the synagogues of Galilee.

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗
King James Version — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: GPL