로그인

고린도전서 11장 Svenska Karl XII:s Bibel (1703)

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) · 스웨덴어 · 고린도전서 (1 Corinthians) · 34절 · 대역: King James Version

🖍 이 판을 읽기 도구로 읽기 📖 무료성경
절Svenska Karl XII:s Bibel (1703)King James Version
1 Varer mine efterföljare, såsom ock jag Christi. Be ye followers of me, even as I also am of Christ.
2 Käre bröder, jag prisar eder, att I tanken på mig i all stycke, och hållen det sätt, som jag eder föresatt hafver. Now I praise you, brethren, that ye remember me in all things, and keep the ordinances, as I delivered them to you.
3 Så vill jag, att I veta skolen, att Christus är hvars och ens mans hufvud; men mannen är qvinnones hufvud; men Gud är Christi hufvud. But I would have you know, that the head of every man is Christ; and the head of the woman is the man; and the head of Christ is God.
4 Hvar och en man, som beder, eller propheterar, och hafver något på hufvudet, han skämmer sitt hufvud. Every man praying or prophesying, having his head covered, dishonoureth his head.
5 Men en a vinna, som beder eller propheterar med ohöljdt hufvud, hon skämmer sitt hufvud; ty det vore icke annars, än som hon vore rakad. But every woman that prayeth or prophesieth with her head uncovered dishonoureth her head: for that is even all one as if she were shaven.
6 Vill hon icke hölja sig, så skare ock håret med af; nu, efter det står illa att henne är håret afskoret, eller afrakadt, så hölje sig. For if the woman be not covered, let her also be shorn: but if it be a shame for a woman to be shorn or shaven, let her be covered.
7 Men mannen skall icke hölja sitt hufvud; ty han är Guds beläte och ära; men qvinnan är mansens ära. For a man indeed ought not to cover his head, forasmuch as he is the image and glory of God: but the woman is the glory of the man.
8 Ty mannen är icke af qvinnone; utan qvinnan af mannenom. For the man is not of the woman; but the woman of the man.
9 Och mannen är icke skapad för qvinnones skull; utan qvinnan för mansens skull. Neither was the man created for the woman; but the woman for the man.
10 Derföre skall qvinnan hafva ena magt på hufvudet, för Änglarnas skull. For this cause ought the woman to have power on her head because of the angels.
11 Dock är hvarken mannen utan qvinnone, eller qvinnan utan mannen, i Herranom. Nevertheless neither is the man without the woman, neither the woman without the man, in the Lord.
12 Ty såsom qvinnan är af mannenom, så är ock mannen genom qvinnona; men alltsammans af Gudi. For as the woman is of the man, even so is the man also by the woman; but all things of God.
13 Dömer vid eder sjelfva, om det är dägeligit, att en qvinna beder Gud ohöljd? Judge in yourselves: is it comely that a woman pray unto God uncovered?
14 Eller lärer icke naturen eder det, att enom man är vanheder, om han hafver långt hår; Doth not even nature itself teach you, that, if a man have long hair, it is a shame unto him?
15 Men qvinnone är ära, att hon hafver långt hår? Håret är henne gifvet till att skyla sig med. But if a woman have long hair, it is a glory to her: for her hair is given her for a covering.
16 Är det ock någor ibland eder, den i detta ärendet enträten är, han vete, att vi hafve icke den seden; och icke Guds församlingar heller. But if any man seem to be contentious, we have no such custom, neither the churches of God.
17 Men detta måste jag befalla: Jag kan icke prisa, att I tillhopakommen, icke till förbättring, utan till förvärring. Now in this that I declare unto you I praise you not, that ye come together not for the better, but for the worse.
18 I förstone, när I kommen tillhopa i fÖrsamlingene, hörer jag att ibland eder är skiljaktighet; det jag ock väl endels tror. For first of all, when ye come together in the church, I hear that there be divisions among you; and I partly believe it.
19 Ty ibland eder måste ju vara parti, på det de rättsinnige skola varda uppenbare ibland eder. For there must be also heresies among you, that they which are approved may be made manifest among you.
20 När I nu tillhopakommen, så håller man då icke Herrans Nattvard. When ye come together therefore into one place, this is not to eat the Lord’s supper.
21 Ty då man skall hålla nattvard, tager hvar och en sin egen nattvard framföre åt; och den ene hungrar, den andre är drucken. For in eating every one taketh before other his own supper: and one is hungry, and another is drunken.
22 Hafven I nu icke hus, der I uti äta eller dricka mågen? Eller förakten I Guds församling, och skäm men dem som intet hafva? Hvad skall jag säga eder? Skall jag prisa eder? Häruti prisar jag eder intet. What? have ye not houses to eat and to drink in? or despise ye the church of God, and shame them that have not? What shall I say to you? shall I praise you in this? I praise you not.
23 Ty jag hafver undfått af Herranom, det jag ock eder gifvit hafver: ty Herren Jesus, i den natten, då han förrådder vardt, tog han brödet; For I have received of the Lord that which also I delivered unto you, That the Lord Jesus the same night in which he was betrayed took bread:
24 Tackade, bröt det, och sade: Tager, äter; detta är min lekamen, som för eder brytes; detta görer till min åminnelse. And when he had given thanks, he brake it, and said, Take, eat: this is my body, which is broken for you: this do in remembrance of me.
25 Sammalunda ock kalken, efter nattvarden, och sade: Denne kalk är det nya Testamentet i minom blod; detta görer, så ofta I dricken, till min åminnelse. After the same manner also he took the cup, when he had supped, saying, This cup is the new testament in my blood: this do ye, as oft as ye drink it, in remembrance of me.
26 Ty så ofta I äten af detta bröd, och dricken af denna kalk, skolen I förkunna Herrans död, tilldess han kommer. For as often as ye eat this bread, and drink this cup, ye do shew the Lord’s death till he come.
27 Hvilken nu ovärdeliga äter af detta bröd, eller dricker af Herrans kalk, han blifver saker på Herrans lekamen och blod. Wherefore whosoever shall eat this bread, and drink this cup of the Lord, unworthily, shall be guilty of the body and blood of the Lord.
28 Men pröfve menniskan sig sjelfva, och äte så af det brödet, och dricke af den kalken. But let a man examine himself, and so let him eat of that bread, and drink of that cup.
29 Ty den ovärdeliga äter och dricker, han äter och dricker sig sjelfvom domen, icke åtskiljandes Herrans lekamen. For he that eateth and drinketh unworthily, eateth and drinketh damnation to himself, not discerning the Lord’s body.
30 Derföre äro ock månge svage och kranke ibland eder, och en stor del sofva. For this cause many are weak and sickly among you, and many sleep.
31 Ty om vi sjelfve dömde oss, så vorde vi icke dömde. For if we would judge ourselves, we should not be judged.
32 Men då vi dömde varde, så varde vi näpste af Herranom; på det vi icke med verldene skole fördömde varda. But when we are judged, we are chastened of the Lord, that we should not be condemned with the world.
33 Derföre, mine käre bröder, när I tillhopakommen till att äta, så bide den ene den andra. Wherefore, my brethren, when ye come together to eat, tarry one for another.
34 Men hungrar någor, han äte hemma; på det I icke tillhopakommen till fördömelse. Det andra vill jag skicka, när jag kommer. And if any man hunger, let him eat at home; that ye come not together unto condemnation. And the rest will I set in order when I come.

Svenska Karl XII:s Bibel (1703) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗
King James Version — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: GPL