욥기 14장 Swedish (1917)
Swedish (1917) · 스웨덴어 · 욥기 (Job) · 22절 · 대역: King James Version
| 절 | Swedish (1917) | King James Version |
|---|---|---|
| 1 | Människan, av kvinna född, lever en liten tid och mättas av oro; | Man that is born of a woman is of few days, and full of trouble. |
| 2 | lik ett blomster växer hon upp och vissnar bort, hon flyr undan såsom skuggan och har intet bestånd. | He cometh forth like a flower, and is cut down: he fleeth also as a shadow, and continueth not. |
| 3 | Och till att vakta på en sådan upplåter du dina ögon, ja, du drager mig till doms inför dig. | And dost thou open thine eyes upon such an one, and bringest me into judgment with thee? |
| 4 | Som om en ren skulle kunna framgå av en oren! Sådant kan ju aldrig ske. | Who can bring a clean thing out of an unclean? not one. |
| 5 | Äro nu människans dagar oryggligt bestämda, hennes månaders antal fastställt av dig, har du utstakat en gräns som hon ej kan överskrida, | Seeing his days are determined, the number of his months are with thee, thou hast appointed his bounds that he cannot pass; |
| 6 | vänd då din blick ifrån henne och unna henne ro, låt henne njuta en dagakarls glädje av sin dag. | Turn from him, that he may rest, till he shall accomplish, as an hireling, his day. |
| 7 | För ett träd finnes ju kvar något hopp; hugges det än ned, kan det åter skjuta skott, och telningar behöva ej fattas därpå. | For there is hope of a tree, if it be cut down, that it will sprout again, and that the tender branch thereof will not cease. |
| 8 | Om än dess rot tynar hän i jorden och dess stubbe dör bort i mullen, | Though the root thereof wax old in the earth, and the stock thereof die in the ground; |
| 9 | så kan det grönska upp genom vattnets ångor och skjuta grenar lik ett nyplantat träd. | Yet through the scent of water it will bud, and bring forth boughs like a plant. |
| 10 | Men om en man dör, så ligger han där slagen; om en människa har givit upp andan, var finnes hon då mer? | But man dieth, and wasteth away: yea, man giveth up the ghost, and where is he? |
| 11 | Såsom när vattnet har förrunnit ur en sjö, och såsom när en flod har sinat bort och uttorkat, | As the waters fail from the sea, and the flood decayeth and drieth up: |
| 12 | så ligger mannen där och står ej mer upp, han vaknar icke åter, så länge himmelen varar; aldrig väckes han upp ur sin sömn. | So man lieth down, and riseth not: till the heavens be no more, they shall not awake, nor be raised out of their sleep. |
| 13 | Ack, att du ville gömma mig i dödsriket, fördölja mig, till dess din vrede hade upphört, staka ut för mig en tidsgräns och sedan tänka på mig -- | O that thou wouldest hide me in the grave, that thou wouldest keep me secret, until thy wrath be past, that thou wouldest appoint me a set time, and remember me! |
| 14 | fastän ju ingen kan få liv, när han en gång är död! Då skulle jag hålla min stridstid ut, ända till dess att min avlösning komme. | If a man die, shall he live again? all the days of my appointed time will I wait, till my change come. |
| 15 | Du skulle då ropa på mig, och jag skulle svara dig; efter dina händers verk skulle du längta; | Thou shalt call, and I will answer thee: thou wilt have a desire to the work of thine hands. |
| 16 | ja, du skulle då räkna mina steg, du skulle ej akta på min synd. | For now thou numberest my steps: dost thou not watch over my sin? |
| 17 | I en förseglad pung låge då min överträdelse, och du överskylde min missgärning. | My transgression is sealed up in a bag, and thou sewest up mine iniquity. |
| 18 | Men såsom själva berget faller och förvittrar, och såsom klippan flyttas ifrån sin plats, | And surely the mountain falling cometh to nought, and the rock is removed out of his place. |
| 19 | såsom stenar nötas sönder genom vattnet, och såsom mullen sköljes bort av dess flöden, så gör du ock människans hopp om intet. | The waters wear the stones: thou washest away the things which grow out of the dust of the earth; and thou destroyest the hope of man. |
| 20 | Du slår henne ned för alltid, och hon far hädan; du förvandlar hennes ansikte och driver henne bort. | Thou prevailest for ever against him, and he passeth: thou changest his countenance, and sendest him away. |
| 21 | Om hennes barn komma till ära, så känner hon det icke; om de sjunka ned till ringhet, så aktar hon dock ej på dem. | His sons come to honour, and he knoweth it not; and they are brought low, but he perceiveth it not of them. |
| 22 | Hennes kropp känner blott sin egen plåga, hennes själ blott den sorg hon själv får förnimma. | But his flesh upon him shall have pain, and his soul within him shall mourn. |
Swedish (1917) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗
King James Version — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: GPL