로그인

시편 139편 Swedish (1917)

Swedish (1917) · 스웨덴어 · 시편 (Psalms) · 24절

  1. 1 För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
  2. 2 Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.
  3. 3 Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.
  4. 4 Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.
  5. 5 Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
  6. 6 En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.
  7. 7 Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?
  8. 8 Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där.
  9. 9 Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
  10. 10 så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
  11. 11 Och om jag sade: »Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig»,
  12. 12 så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.
  13. 13 Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.
  14. 14 Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.
  15. 15 Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
  16. 16 Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
  17. 17 Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
  18. 18 Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
  19. 19 Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
  20. 20 de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
  21. 21 Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
  22. 22 Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
  23. 23 Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
  24. 24 och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.

Swedish (1917) — getbible.net(CrossWire SWORD 모듈)에서 가져옴 · 라이선스: 공개 도메인 (Public Domain) · 출처 ↗